Vadstena

”Vadstena, en stad mot aftonen belägen och kvällens rymd”

”Det är alltid klockan sex på kvällen i Vadstena”

Kungapalatset, utsnitt Två citat av Torsten Fogelqvist som väl uttrycker stämningen i Vadstena. Det gyllne ljuset över godset och byn vid S:t Per spelade kanske in när Kungapalatset, Folkungapalatset lades just där det ligger.

Bild: Kungapalatset

Vadstena gård

Vadstena gård tillhörde på 1200-talet den kungliga grenen av Folkungaätten. Platsen omtalas första gången 1268. Där fanns en hamn som var betydelsefull redan under järnåldern, men vars enda kvarvarande rest är ”lagunen” vid Vadstena folkhögskola. Eventuellt har det också funnits en hamn där Vadstena slott nu ligger. Spannmålshandeln var grunden för den rikedom som samlades hos de mäktiga släkterna – redan före palats- och klostertiden var Vadstena ett ekonomiskt och administrativt maktcentrum.

Kungapalatset

När kung Valdemars palats i Vadstena uppfördes vid mitten av 1200-talet, förändrades bilden av makten i Vadstenabygden. En ny kunglig släkt uttryckte sin maktposition genom att bygga i det nya materialet tegel med modern kontinental Fönster i Kungapalatset planlösning. Vid utgrävningar på palatsområdet i Vadstena har det framkommit lämningar av äldre byggnader både i trä och sten samt mynt, det äldsta från tiden 978-1016.

Bild: Fönster i Kungapalatset

Det är stor skillnad mellan de tidigmedeltida långhusen med härd i mitten, lerklinade risväggar, inga fönster, ingen möjlighet till avskildhet, och Kungapalatset i Vadstena med separata rum, eldstäder, fönster, hypokaust (varmluftskanaler i golvet, en romersk uppfinning) – ett hus för kunglig representation. Det var i det huset som Birgitta Birgersdotter mottog uppenbarelsen om sin klosterorden, Hennes kommentar om detta hus där hon själv varit slottsfru var: "...byggt av fattiga mäns svett för rika mäns högfärds skull". Det donerades 1346 av kung Magnus Eriksson och hans drottning Blanche till Birgittinerorden som stadfästes av påven 1370 och blev ursprunget till det stora klosterkomplexet i Vadstena, vilket i sin tur har varit utgångspunkten för Vadstenas vidare utveckling.

Pilgrimsorten

Byn var också en anhalt på pilgrimsvägen till Trondhjem. Olavskulten där hade sin höjdpunkt under 1100- och 1200-talet, men vallfarten pågick under hela medeltiden. Birgitta Birgersdotter var t.ex. en av dem som for på pilgrimsfärd dit. Från Dörren till sakristian i Kungapalatset. Vadstena gick den vägen norrut till Motala. Vid Långaspång som bron över Motala ström hette, stod under senmedeltiden ett kapell helgat åt S:ta Birgitta.

Vadstena blev efter 1374 landets största vallfartsort och kom därigenom att spela en stor roll i vägarnas historia. Det var klosterkyrkan med Birgittas reliker som drog till sig pilgrimer, men många kom också i affärer och som underlydande till klostret. Vadstena är inte bara en plats utmed Eriksgatan, det är ett medeltidshistoriskt ekomuseum som attraherar kulturturism från hela Europa.

Bild: Dörren till sakristian i Kungapalatset.