Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.


Skänninge - Alvastra

Säkerligen övernattade kungen med sitt följe i Skänninge, där det fanns kloster och kungsgård. Eriksgatan måste ha följt Marstadsåsen och anslutit till Bjälbo-Lanskap. På väg mot Bjälbo. Torn i horisontenOrlundavägen strax nordväst om Bjälbo kyrkby.

Söder om vägen, vid Marstads länsmansgård finns ett gravfält och en imponerande domarring, belägen på gravfältets högsta punkt, med vidsträckt utsikt över slätten.

Bild: På väg mot Bjälbo

Bjälbo

Inuti tornet i Bjälbo kyrka.Bjälbo gård som gett namn åt socknen, nämns första gången 1273. Den ägdes då av ätten Ulv (släkt med den heliga Birgitta), senare av Folkungaätten, som var i besittning av gården till år 1353.

Kyrkans kastalliknande torn från 1100-talet, med spis och med ingång högt över marknivån byggdes som en stormans tillflykt av jarlen Birger Brosa. Det är endast tornet i Bjälbo kyrka och en del av bogårdsmuren som är medeltida.

Bild: Tornet i Bjälbo kyrka

Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bott i tornet, och en av klockorna kallas fortfarande Ingrid Ylvas klocka.

Inuti Bjälbo kyrka.Den ena av runstenarna vid Bjälbo kyrka talar om en gillesbroder – Grep. De forntida och medeltida gillena var sammanslutningar av unga män som (ofta) gått ihop om handelsföretag, men de hade också en social funktion. Idén är en import från kontinenten. I Sverige känner man till gillen sedan 1000-talet.

På de s.k. Blodsåkrarna söder om Bjälbo stod ett avgörande slag 1169 mellan Sverkersönerna Kol och Burislev å ena sidan och kung Knut Eriksson å den andra. Eriksidan segrade och därmed hade början till slutet för Sverkerätten inletts.

Åren 1167-1173 var en förvirrad tid av kungar och motkungar tills slaget i Bjälbo gjorde slut på kaoset. I Äldre västgötalagens kungalängd heter det:

”Den femtonde var Knut konung. Han vann Svearike med svärd och tog av daga Karl konung och Kol konung och Burislev konung och hade många slag mot Svearike och fick i alla seger och hade mycket arbete, förrän han fick Sverige i ro.”

En biskop Kol vigdes i Linköping 1170. Man kan misstänka att ”Kol konung” överlevde slaget och fick biskopsämbetet som plåster på såren för att hålla sig lugn. Biskop Kol dog i Jerusalem 1196.

Hov - Appuna - Kumla - Svanshals - Rök - Heda - Alvastra - ner mot Holaveden är hållpunkter på fortsättningen av Eriksgatans sträckning.

Hov

Själva namnet Hov markerar en förkristen kultplats, och där finns den stora Hovgården som var en del av Uppsala Öd, dvs egendomar avdelade för underhållet av den förkristna kulten vid Gamla Uppsala.
Efter kristnandet kom dessa gårdar att ingå i det kungliga apanaget som kungsgårdar.

I Hov finns landets största samling av fragment från Eskilstunakistor. Man har beräknat att det måste ha funnits ca 40 Eskilstunakistor vid Hovs kyrka, vilket visar att Hov var en central plats i det tidigmedeltida Sverige. På flera av dem kan man läsa namnen både på den som ristade och på den döde, där träder bygdens stormän och förnäma kvinnor fram i sin höga status. Kistfynden förvaras nu i ett ”museum” i kyrkans tornkammare.

Den nuvarande kyrkan är från 1200-talet och den är den andra på platsen. Den allra första, samtidig med Eskilstunakistorna, var sannolikt av trä, men den har inte kunnat lokaliseras. Den följande, av sten, är delvis inbyggd i dagens kyrka.

Relief av lejon i Hovs kyrka.Hovs kyrkas äldsta inventarium är en ekskulptur i relief som föreställer ett lejon. Troligen har den suttit som sidostycke på en kungsstol från 1200-talet. Det finns spår av västverk och läktaranordning in mot kyrkan vilket är ett säkert tecken på kunglig anknytning. Egentligen är det svårt att förstå varför den första stenkyrkan i Hov ersattes av den nuvarande. Det var inte någon större skillnad i storlek mellan de två, och den äldre kyrkan har, såvitt man kunnat finna, varit ”finare”, med bättre huggen byggsten och mera utarbetade omfattningar.

Bild: Relief av lejon i Hovs kyrka.

Under biskop Adalvard d.ä. hörde Östergötland (enligt Adam av Bremen) till Skara stift. Sedan följde en hednisk reaktion på 1070-talet och reorganisation som eget stift 1080-1120 med biskopssäte i Linköping.

Hovs äldsta stenkyrka anknyter till västgötsk arkitektur, vilket kan betyda att en av de västgötska kungaätterna haft den som fotfäste på östra sidan Vättern, och gjort den till en central plats för missionen i Östergötland.

Appuna

Av Appuna medeltidskyrka finns ingenting bevarat på platsen, men dess medeltida dörr, dopfunt, primklocka, altarskåp, korkåpa, helgonbilder och rökelsekar finns nu på Statens historiska museum i Stockholm.

Resta stenar vid Åsby kulle.Kumla

Vid Kumla finns flera stora gravhögar, vilket också hörs på namnet. De största är Åsby kulle och Brudkullen, båda med resta stenar i närheten. Kyrkan är från tidig medeltid och nästan oförändrad sedan byggnadstiden.

Bild övre: Resta stenar vid Åsby kulle.Kumla kyrka.


Bild nedan: Kumla kyrka.

 

Rök

I Rök stod den världsberömda runstenen med sina 762 tecken vid den forntida vägen. Den murades senare in i kyrkans tiondebod och därefter i nya kyrkans vapenhus. Stenen är ca fyra meter hög, varav två och en Teckning av Rökstenen.halv över jord. Ristningen gjordes på 800-talet.

I anslutning till Rökstenen finns ett informationscentrum, där man kan tillägna sig nästan allt som finns att veta om detta märkvärdiga monument. Där finns också en rekonstruktion av Eriksgatans väg.

Socknen har fått sitt namn efter stenen, jämför det gotländska ”rauk”, vilket visar att runstenen har varit välkänd och beundrad så länge den har funnits.
Skissen visar en översättning av runorna.

Bild: Teckning av Rökstenen.

Heda

Vid överfarten nära Heda ligger en stor gravhög och vid Jussberg finns ett stort gravfält på åsen. Vid Broby har ett vägparti fastställts som forntida, i vägbanken har man nämligen påträffat en spjutspets av järn som daterats till järnåldern.

Heda kyrka byggdes i mitten av 1100-talet av munkar från Alvastra. Flera runstenar är inmurade i kyrkväggen, den ena med texten:

"Holmsten reste denna sten och gjorde denna bro efter Mye, sin fader som bodde i Jättingstad"

Holmstens bro har lett över Disevidån mellan Tjugby och Heda. I kyrkan finns också en romansk Mariabild från 1200-talet, som inspirerat Verner v. Heidenstam till dikten "Himladrottningens bild i Heda".

Ovanför piscinan, där invigt vin och vatten skulle hällas ut i vigd jord, finns en bild i relief av en aristokratisk man. Han ser ut som en dandy, med moderiktiga snabelskor, stiligt svärd och en behagsjuk avspänd sittställning Riddare avbildad i Heda kyrka.med benen i kors. Det mest intressanta med den bilden är emellertid huset som antyds runt riddaren. Det är en moské med tre minareter, försedda med lökkupoler och med en liten böneutroparbalkong på en av dem. Vad betyder det? Rimligtvis att mannen på bilden varit i kontakt med islam. Han kan ha varit korsriddare eller pilgrim till det heliga landet.

Bild: Riddare avbildad i Heda kyrka.

Vägen Heda – Dags mosse – Broby – Hästholmen är en väl undersökt väganläggning från 1000-talet. Vägbanan var sex meter bred (så som den skulle vara enligt Östgötalagen) och bestod av grus lagt på ett underlag av kullersten. Den kantades av runstenar ”brautu naer” = nära vägen. Man kan anta att träbroar funnits på många ställen under medeltiden, men att vadställen och färjor/flottar också varit viktiga.

Alvastra

Alvastra klosterruinOm Alvastra finns också mycket att veta. Alvastra kloster ligger just där den gamla sydvästgående huvudvägen möter pilgrimsvägen från Sydsverige, som följer den östra Vätterstranden via Vadstena och Motala och slutligen når Trondhjem.

Bild: Alvastra klosterruin

Klostret grundades 1143 av franska cisterciensermunkar, som kallades in till landet av drottning Ulvhild. Det fick stor betydelse, både andligt, praktiskt och ekonomiskt i landet, och flera dotterkloster tillkom snart. Munkarna förde in flera betydelsefulla nyheter både i fråga om material och metoder för jordbruket.

En kuriositet i sammanhanget är de inplanterade ätliga sniglarna som har frodats och nu finns i stora mängder överallt där det funnits cistercienskloster. De första munkarna kom från länder där sniglar hör till den traditionella kosten och eftersom dessa räknades som fisk fick de ätas i klostren, där man inte åt kött.

Klosterbyggnaderna i Alvastra stod färdiga 1185. Först därefter kan man räkna med cisterciensiska formelement i sockenkyrkorna i trakten. Cisterciensernas byggnader utmärks av rena stränga former och stor hantverkskunnighet. Munkarna kom från Frankrike, England, kanske Tyskland och Danmark. De förde med sig erfarenheter och tekniska kunskaper som påverkade jordbruk och samhälle i Sverige genom hela
medeltiden. Birgitta bodde i ett hus nära klostret en längre tid, innan hon flyttade till Rom.

Sverkerminnen

Vid Sverkersgården har man funnit spår av kontinuerlig bebyggelse från 500-talet till medeltiden. Där finns en grundmur av en oval byggnad där den s.k. kryptkyrkan ingått, sannolikt från 1100-talet. Denna verkar ha varit en central del i en större anläggning av Ruinerna av Sverkerskapellet.trä, på stengrund, men bestämningen av funktionen är osäker. Kanske fanns det ett litet tidigt benediktinkloster vid Sverkersgården före det stora cisterciensklostret. 1600-talshistoriografen Johannes Messeius talar om ett kloster på denna plats redan 1075.

Bild: Ruinerna av Sverkerskapellet.

Fragment av Eskilstunakistor har använts som pelarunderlag i kryptan. Gravar i ett tidigkristet gravfält ligger under stenbyggnaden, vilket betyder att de måste anlagts under 1000-talet.

Om man följer den s.k. Kulturstigen går man ett stycke på den äldsta vägen från Alvastra till Hästholmen, den som med största sannolikhet också Eriksgatan följde. Man passerar då också "Sverkerskapellet" en byggnad i fint huggen kalksten vars egentliga funktion är osäker.

Arkeologen Otto Frödin ansåg att huset uppförts på den plats där kung Sverker d.ä. mördades och att hans och familjens kroppar gravlagts där i väntan på att Alvastra klosterkyrka skulle bli färdig. Vid Sverkerskapellet har man funnit rester av en ugn, sannolikt för kalkbränning. Kalken var den viktigaste beståndsdelen i murbruket som användes för alla cisterciensernas byggnadsverk. Nära Kulturstigen finns också spår av en stenåldersgrav.

Medeltida vattenkvarn.I Ålebäckens ravin nära utflödet i Vättern kan man se rester av Sveriges första vattenkvarn. Kunskapen om hur man kan utnyttja den energi som finns i strömmande vatten var ett av cisterciensernas värdefulla tillskott till den tekniska utvecklingen i Sverige vid den här tiden.

Bild: Medeltida vattenkvarn.

Fler bilder utmed sträckan

Bjälbo kyrka.Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bott i tornet. En av klockorna kallas fortfarande Ingrid Ylvas klocka.
Bjälbo kyrka.Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bott i tornet. En av klockorna kallas fortfarande Ingrid Ylvas klocka.

Heda kyrka. Här sitter en hemkommen korsfarare. Ornamenten på piscinan liknar de västgötska liljestenarnas.
Heda kyrka. Här sitter en hemkommen korsfarare. Ornamenten på piscinan liknar de västgötska liljestenarnas.

Katt med svansen rakt upp, på Heda kyrka.
Katt med svansen rakt upp, på Heda kyrka.

Fragment av de cirka 40 eskilstunakistorna i Hov.
Fragment av de cirka 40 eskilstunakistorna i Hov.

Den rekonstruerade Eriksgatan på parkeringsplatsen vid Rök.
Den rekonstruerade Eriksgatan på parkeringsplatsen vid Rök.

Rökstenen, 900-tal.Till minne av Vämod står dessa runor. Men Varin skrev dem till minne av den döde sonen.
Rökstenen, 900-tal.Till minne av Vämod står dessa runor. Men Varin skrev dem till minne av den döde sonen.

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram