Söderköping
Söderköping uppstod liksom de flesta av medeltidens städer, vid en mötesplats för kommunikationsleder i olika riktningar. Dessutom sammanstrålade tre vattendrag, Storån, Lillån och Tvärån. Strax ovanför vadstället över Lillån uppstod tidigt en marknadsplats. Stadssamhället växte fram ett stycke ifrån marknadsängen mellan de båda åarna.
Drothems kyrka
Gråbrödraklostret i Söderköping anlades 1235 och är därmed det äldsta på det svenska fastlandet. Konventet låg i Drothemskvarteret öster om nuvarande Drothems kyrka. Vid utgrävningar har man också påträffat fransiskanernas kyrkogård med tidiga gravar, även från tiden före klostertiden. Detta tyder på att den äldsta kyrkan på platsen (en träkyrka) var knuten till Bosgården på andra sidan ån, som gårdskyrka, förmodligen redan från 1000-talet eftersom en del av gravstensfragmenten är från den perioden. Bosgården i Söderköping tillhörde Sverkersätten.
Bild: Fasad till Biskop Brasks tryckeri där anti-lutherska skrifter trycktes.
Den äldsta stenkyrkan på platsen, en liten romansk kyrka, uppfördes av allt att döma på 1100-talet. Det skulle betyda att fransiskanerna fått en redan existerande kyrka i donation vid sin etablering i Söderköping. Mot slutet av 1200- talet började man bygga Drothemskyrkan som landsförsamlingens kyrka. Den förlades till den västligaste delen av den gamla kyrkogården och är byggd ovanpå gravar från 1000- och 1100-talet.
S:t Laurentii kyrka
Grävningar vid S:t Laurentii kyrka har visat att också denna haft en föregångare, utanför västgaveln har man träffat på lämningar av en äldre kyrka. Församlingens namn förekommer första gången 1253 tillsammans med stadsnamnet Sutherkopia, och den nuvarande kyrkan invigdes 1296. Den är byggd i tegel, en teknik som infördes i Sverige av tiggarordnarna, som ju fanns på nära håll i Söderköping.
Bild: Så här kan det ha sett ut på en medeltida handelsplats.
S:t Ilian
Den tredje medeltida kyrkan i Söderköping var S:t Ilian eller S:t Egidius av vilken nu ingenting finns kvar ovan jord. Kanalbygget förstörde en del av lämningarna, men i samband med restaureringen av Kanalmagasin C 1993, påträffades en mängd kyrkliga fynd. Bland annat hittades förgyllda bokbeslag, knappnålar i guld och mässingsljusstakar. När drottning Helvig kröntes i Söderköping 1281, slog åskan ner och ”hela staden” utom S:t Ilians kyrka brann ner, enligt obestyrkt lokal tradition.
Ragnhild och Ramunder
S:t Ragnhilds källa har varit känd sedan medeltiden. Legenden om Ragnhild och Ramunder har tolkats som en bild av kampen mellan den framträngande kristendomen (Ragnhild) och den gamla religionen i Ramunders gestalt. Bergakungar och liknande naturväsen ansågs vara personifikationer av de gamla gudarna – demoniserade. Där Ragnhild dog rann en källa upp enligt denna sägen. Det var omkring den källan som Söderköpings brunn växte fram i början av 1700-talet, som allvarlig konkurrent till Medevi.
Bild: Romansk målning från 1200-talet i Skönberga kyrka.
Skönberga kyrka
Skönberga kyrka anses vara byggd ca 1170, under biskop Kols tid. Byggnadsmaterialet är vitputsad gråsten och på vinden ovanför valven finns romanska målningar från 1200-talet. Vid renovering 1984 påträffades en målad runinskrift, som inte har kunnat tydas ännu.
Fler bilder från sträckan
Järnsmide på en av dörrarna i Skönberga kyrka. Ringen är en orm som biter sig själv i stjärten.
Ragnhild och Ramunder.
Fornborgen Ramunderborgen vid Söderköping.