Cistercienserkloster
Kloster hade en central roll både för kristnandet av Sverige och för etablerandet av en gemensam kungamakt och administration. Cisterciensklostren i Götaland kan ses som en markering av de områden kungamakten hade kontroll över, de låg i anslutning till kungarnas domäner och klosterkyrkorna kom att tjäna som gravkyrkor för kungaätterna.
Bild: Alvastra klosterruin
Cisterciensklostren för kvinnor befolkades huvudsakligen av kvinnor från Östergötland, medan samma ordens munkar i stor utsträckning var invandrade från utlandet. Vreta kloster, grundlagt på 1160-talet som benediktinkloster, anses som Sveriges äldsta. På 1160-talet omorganiserades det som cistercienerkloster.”Det avlägsna landet bortom världens gränser…”(om Sverige ur cistercienserperspektiv)
Bild övre: Roma klosterruin.
Bild undre: Vreta klosterkyrka.
Alvastra, Vreta, Nydala, Askeby och Roma är nu alla ruiner, även om klosterkyrkorna har överlevt reformationen i ett par fall.
Askeby kloster grundades som dotterkloster till Vreta, på 1180-talet. I likhet med flera cistercienskloster var ursprunget en kungsgård som donerades av kung Knut Eriksson.
Bild: Konsoler på Askeby klosterkyrka.
I Vreta klosterkyrka ligger sannolikt grundaren kung Inge den äldre och hans drottning Helena begravda. Egendomen tillhörde den Stenkilska kungaätten.
Alvastra klosterkyrka var gravkyrka för den Sverkerska kungaätten. Klostret grundades år 1143, samma dag som Nydala - Nova vallis.
Roma kloster anlades 1164 som dotterkloster till Nydala. I Linköpings stift fanns det fem cistercienskloster, flera än i något annat svenskt stift.
Bild: Nydala klosterruin.