Önas kulturlandskap
7. Små åkrar ute i skogen
Här i skogsmarkerna finns massor åkerlyckor – alltså små åkrar. Du kanske såg en på vägen till Öna, innan parkeringen. Den åkern kallas för Brödkakan. För så var det, att alla åkrar och ängar hade egna namn. En del fick namn efter terrängen, andra efter en person eller händelse. På vägen från sjön gick vi t ex över Stuglyckan. Namnet kommer säkert efter Grå gårdens stuga, då den ligger precis nedanför.
När bonden sa att han skulle plöja Brödkakan visste alla på Öna vart han skulle. Kanske heter den så för att skörden bara räckte till ett bröd. Många av namnen har ändrats genom tiderna och de flesta har inte överlevt till idag.
I skogen, på utmarken, bröt man upp nya små åkerlyckor på platser där jorden var bra. För att göra jorden ännu bättre kanske man svedjade först. Det innebar att man brände mindre träd, ris och buskar på platsen. Askan innehöll mycket näring och gav bra skördar de första åren. Troligen började flera av åkrarna på Öna som svedjor men kom med tiden att bli permanenta åkrar.
Nu står vi vid en annan åkerlycka. Den kallades för Klintkätten. Namnet kanske kommer av ordet klint som används både om berg med branta väggar och på växter, ex blåklint. En kätte är en liten inhägnad – man brukar t ex prata om kalvkätte och fårkätte. Det här är gamla åkerlyckor som började odlas på 1800-talet eller kanske ännu tidigare.
Det finns också nyare åkrar på utmarken. Mot slutet av 1800-talet ville staten, genom Kungliga lantbruksstyrelsen, att bönderna skull utöka den odlade jorden genom nyodlingar på mossmarker. På Öna finns sådana odlingar mot Koppetorp. Än idag syns spåren efter odlingarna även om skogen nu är tillbaka. Men dem hoppar vi över denna gång.
Nu ska vi svänga in på den lilla stigen till höger som går mot sjön. Där ska vi berätta mer om utmarken.
Introduktion till kulturlandskapet
1. En skogsgård med steniga åkrar
2. Bland blommor, grönsaker och bärbuskar
4. Sjön, gurkorna och sjöormen
5. Åkrar, ängar och gärdesgårdar
6. Vägarna leder till och från Öna
9. Från överlevnad till sommarnöje
