Önas kulturlandskap
1. En skogsgård med steniga åkrar
Öna ligger långt borta från den rika slättbygden med de bördigaste jordarna. Här var jorden mager och stenig. Här fanns det inga stora åkrar. Ännu idag kan vi se spåren efter önabornas slit på de små och magra åkerlapparna. Kanske fanns det en gård eller ett torp på platsen redan under medeltiden. Men det är inget som vi vet med säkerhet.
Namnet Öna är nog en förkortning av Stensjö ö – ett namn som vi hittar i gamla dokument. Tittar man på gamla kartor ser man att Öna nästan ser ut som en ö i landskapet. I norr finns Stensjön och i de andra väderstrecken finns kärr- och mossar.
Efter digerdöden – den stora pesten som svepte fram genom Europa vid mitten av 1300-talet – försvann många torp och gårdar. Gårdar med sämre jordar lämnades ofta när bättre marker blev lediga och det var precis sådana karga platser som Öna som övergavs. Och kanske var det just så Öna kom att bli en utjord under Dockebo. Kanske fanns här någon åkerlycka eller så var det slåttermarken och skogsbetet som var det viktiga för Dockebos bönder.
Det äldsta dokumentet som finns kvar idag där Öna nämns är ett protokoll från häradsrätten år 1661. Två bönder bråkar om vem som äger marken. Ägaren till Näverdal hävdar att Öna tillhör honom. Men bonden David Hansson i Dockebo kan visa upp ett fastebrev daterat år 1537 som bevisar att han är ägaren. Dessutom intygar vittnen att utjorden Stensjö ö tillhör Dockebo. Därmed är David Hansson den förste kände ägaren till Önas mark.
I häradsrättens dom får vi veta att Öna beskrivs som en skogslott i fastebrevet från 1500-talet. Då är det inte särskilt troligt att någon bor där. Det finns en antydan om att det byggts hus på platsen på 1640-talet. Den förste som vi med säkerhet vet har bott på Öna är torparen Erik Bengstsson. Då fanns både åkrar och slåtterängar på platsen. Erik dör på Öna 50 år gammal.
Nu går vi vägen fram till den röda gården.
Introduktion till kulturlandskapet
1. En skogsgård med steniga åkrar
2. Bland blommor, grönsaker och bärbuskar
4. Sjön, gurkorna och sjöormen
5. Åkrar, ängar och gärdesgårdar
6. Vägarna leder till och från Öna
9. Från överlevnad till sommarnöje
