Byggnaderna på Öna

byggnaderna på öna

6. Grå gården 

Timmerstockarna som den grå gården är byggd av har daterats med dendrokronologi till 1773-1774. Då bodde Måns Bengtsson och Ingrid Persdotter där med sina barn. Gården på Öna hade Ingrid fått i arv. Det var mot slutet av Måns och Ingrids tid som torpare på gården som träden fälldes och gav timmer till bostadshuset. Då hade familjen redan bott på Öna i 25 år. Måns och Ingrid är mest kända för att de bråkade så pass illa att både sockenstämman, häradsrätten, prästen och domkapitlet i Linköping blev inblandade. Man kan fundera över hur de ändå lyckades enas om att bygga en ny stuga.

Stugan är en knuttimrad ryggåsstuga byggd på en murad naturstensgrund. Idag är den omålad men tittar man noga ser man spår efter att den varit inklädd med panel. Panelen togs bort vid renoveringen på 1930-talet, troligen för att man ville att stugan skulle se äldre ut. På tre av stugans sidor kan man se spikhål och blekta spår efter röd slamfärg som visar att den grå gården före 1930 var rödfärgad.

Taket har bytt beläggning många gånger och det finns detaljer som skvallrar om att stugan en gång haft ett torvtak. Vid takfoten och i takfotstassarna finns inborrade käppar som stöd för ett sådant tungt tak. Där kan man också se hur takfotstassarna utformats med en profilerad droppnäsa och några har dekorerats med ett utskuret mönster. I brandförsäkringen från 1890 får vi veta att bostadshuset hade fått ett nävertak med bräder medan gårdens övriga hus hade sticketak.

På 1910-talet hade nävern och brädorna bytts ut mot ett sticketak. Ellen, som vi mötte vid ladugården, har berättat om sticketaket. Hon minns att man tyckte att det var så eldfarligt att sommartid passade hennes mor på att gå upp i gryningen för att baka när daggen fortfarande låg kvar på taket. Vid renoveringen på 1930-talet fick stugan sitt tak a enkupigt tegel, men under de finns fortfarande sticketaket kvar.

Den låga tvådelade ytterdörren är troligen den ursprungliga. Visste ni att gamla dörrar alltid öppnas inåt? På den grå stugan ser man att taket går så långt ner att det inte går att öppna dörren utåt. På dörrens insida finns ett gammaldags stocklås som fortfarande fungerar.

Invändigt består den grå stugan av förstuga och stuga som var bostadsrummet, kök och skafferi. Här syns många spår av de ombyggnadsarbeten som genomfördes av Sven Jakob Carlsson och Bolaget. I stugan har man skapat en museal miljö.

Bakugnen finns kvar i stugan men spiskåpan borta. På hällen lagades maten över en öppen eld, där grytan stod på en trefot över elden. Det här är stugans värmekälla och man kan ju föreställa sig hur kallt det blev på vintern och hur mycket man var tvungen att elda. Ellen har berättat att på vintern fick hennes mor sitta uppe och elda länge på kvällarna. Var det riktigt kallt ute kunde hon få vara uppe och elda hela natten för att hålla stugan varm.

Om vi vänder ryggen åt stugan så kan vi istället se på boden.

Karta Öna

Introduktion till byggnaderna på Öna

 

1. Mosens stuga

2. Skomakarbostället

3. Röda gården

4. Bolaget och arrendatorn

5. Ladugårdarna

6. Grå gården

7. Loftboden

8. Jordkällare och utedass

 

Se alla vandringar på Öna

 

bakgrund