Byggnaderna på Öna

byggnaderna på öna

2. Skomakarbostället

Skomakarbostället fick sitt namn efter skomakare Albert Bäckström. Han bodde här med sin familj under första halvan av 1900-talet och det var den sista familjen som bodde på gården året om. Från och med 1957 blev gården sommarställe och är så än idag. Skomakarbostället är i privat ägo. Idag finns här ett bostadshus, två äldre uthus och ett par moderna småbyggnader.

Gården kom till genom en delning av den Röda gården år 1825. Då köpte Samuel Bengtsson och Anna Bengtsdotter i Tribben den här delen av Öna. Det är däremot lite oklart när familjen faktiskt bygger huset och flyttar dit – troligen sker det runt år 1850. Deras tre barn ärver 1/3 var av gården när föräldrarna gått bort och under perioder bor två av barnen och ett barnbarn med sina respektive familjer på Skomakarbostället – då måste det ha varit trångt på gården. När den sista av familjerna flyttar därifrån 1895 avlöser tre olika familjer varandra på platsen, tills skomakare Bäckström med familj flyttar in 1909.

Bostadshuset är en enkelstuga med en rödfärgad locklistpanel med vitmålade detaljer som fönsterbågar, veranda, knutbrädor och vindskivor. Bakom fasadens panel finns en stomme av liggande timmer. Huset står på en putsad naturstensgrund. Verandan är försedd med snickarglädje och sittbänkar. På taket ligger modernt enkupigt lertegel. Idag består stugan av ett rum och kök. Rummet var tidigare indelat i ett större rum och en mindre kammare. I kammaren hade Bäckström sin skomakarverkstad.

Det sägs att stugan och ladugården ursprungligen stod på torpet Tribben i Drögshult men flyttades till Öna i samband med att Samuel och Anna flyttade dit. Man har inte gjort någon datering av byggnaderna men det kanske kan göras i framtiden.

På gården finns två äldre uthus som är sammanbyggda och intill dem en bod. Uthuset närmast vägen har från början troligen varit en linbastu som flyttats till gården och här fått bli ladugård med lagom plats för en ko. Byggnaden är knuttimrad och stockarna är numrerade – något som tyder på att byggnaden en gång varit nedplockad för att sedan byggas upp här på Öna.

Sammanbyggd med ladugården finns en lada och den är ett ovanligt bygge. Den har byggts till i en hängväggskonstruktion. Man har gjort på samma sätt som när man bygger en gärdesgård med slanor, störar och vidjor som binder samman konstruktionen. I ladan har det funnits ett golv bestående av lösa plankor. Byggnadssättet var framförallt vanligt på 1700-talet och användes till enklare skjul. Det är ett lätt och billigt sätt att bygga och det går inte åt så mycket virke. Det passar bra till enkla byggnader som kanske är lite mer tillfälliga till sin karaktär.

Bakom ladan finns en finns en mindre bod byggd av timmer i både knuttimring och skiftesverksteknik. De synliga knutarna är laxade – det innebär att knutskallarna formats med sneda vinklar ungefär som en laxstjärt. När man bygger i skiftesverk syns inte några knutskallar. Istället har man stående stolpar där de liggande stockarnas eller plankornas ändar har passats in i ett spår.

Såväl ladugården och ladan som den lilla boden har sticketak. Ett sticketak består av tunna träspånor lagda i flera lager i prydliga rader. Att springa takstickor, d v s hyvla fram de tunna stickorna av gran, var en vanlig bisyssla i skogsbygden.

På Skomakarbostället finns också ett par modernare byggnader som en gäststuga och ett garage. Men dom hoppar vi över och fortsätter vi vägen fram kommer vi till den röda gården. Där går vi in i trädgården.

Karta Öna

Introduktion till byggnaderna på Öna

 

1. Mosens stuga

2. Skomakarbostället

3. Röda gården

4. Bolaget och arrendatorn

5. Ladugårdarna

6. Grå gården

7. Loftboden

8. Jordkällare och utedass

 

Se alla vandringar på Öna

 

bakgrund