Byggnaderna på Öna

Skomakarbostället

2. Skomakarbostället

Skomakarbostället fick sitt namn efter skomakare Albert Bäckström. Han bodde här med sin familj under första halvan av 1900-talet och var den sista familjen som bodde på gården året om. Från och med 1957 blev gården sommarställe och det är den än idag. Skomakarbostället är den enda av Önagårdarna som är i privat ägo. Idag finns här ett bostadshus, två äldre uthus och ett par moderna småbyggnader.

Skomakarboställets bostadshus

Gården kom till genom en delning av den röda gården år 1825. Då köpte Samuel Bengtsson och Anna Bengtsdotter i Tribben den här delen av Öna. Det är lite oklart när familjen byggde huset och flyttade dit – troligen skedde det först runt år 1850. Flera olika familjer bodde sedan på gården, och 1909 flyttade skomakare Bäckström in med sin familj.

Bostadshuset är en enkelstuga med en rödfärgad locklistpanel och vitmålade detaljer. Bakom fasadens panel finns en stomme av liggande timmer. Huset står på en putsad naturstensgrund. Verandan är försedd med snickarglädje och sittbänkar. På taket ligger modernt enkupigt lertegel. Idag består stugan av ett rum och kök. Rummet var tidigare indelat i ett större rum och en mindre kammare. I kammaren hade Bäckström sin skomakarverkstad.

På gården finns två äldre uthus, som är sammanbyggda, och intill dem en gammal bod. Uthuset närmast vägen var från början troligen en linbastu, som flyttats till gården, och här blev den en ladugård med lagom plats för en ko.

Sammanbyggd med ladugården finns en lada, som byggts i en hängväggskonstruktion. Precis som när man bygger en gärdesgård är det slanor, störar och vidjor som utgör konstruktionen. Det har funnits ett golv av lösa plankor. Byggnadssättet var framförallt vanligt på 1700-talet. Det var ett lätt och billigt sätt att bygga och det gick inte åt så mycket virke.

Bakom ladan finns en finns en mindre bod byggd av timmer i både knuttimring och skiftesverksteknik. De synliga knutarna är laxade – det innebär att knutskallarna formats med sneda vinklar ungefär som en laxstjärt. När man bygger i skiftesverk syns inte några knutskallar. Istället har man stående stolpar där de liggande stockarnas eller plankornas ändar har passats in i ett spår.

Alla tre husen – ladugården, ladan och den lilla boden – har sticketak. Ett sticketak består av tunna träspånor lagda i flera lager i prydliga rader. Att spinga takstickor, d v s hyvla fram de tunna stickorna av gran, var en vanlig bisyssla i skogsbygden.

På Skomakarbostället finns också ett par modernare byggnader, som en gäststuga och ett garage. Men dom hoppar vi över och så fortsätter vi vägen fram till den röda gården. Där går vi in i trädgården.

Karta Öna

Introduktion till byggnaderna på Öna

 

1. Mosens stuga

2. Skomakarbostället

3. Röda gården

4. Bolaget och arrendatorn

5. Ladugårdarna

6. Grå gården

7. Boden

8. Jordkällare och utedass

 

Se alla vandringar på Öna

 

bakgrund