Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.


Brev 122 familjerna Anton och Carolina Lindmark,  Anders och Maria Andersson  och Viktor och Anna Isaksson med barnbarn Chicago Ill.  Viktor, Carolina och Maria är syskon.

Livet och familjen

Vi har här nedan valt att följa kvinnorna och barnen på deras färd till Amerika och bosättningen där. Deras historia är ju även hela familjens historia. 

I en studie som gjorts på grundval av bland annat emigrantbrevssamlingen antyds att Kindakvinnornas utvandring i stort sett följer det allmänna mönstret för den svenska kvinnoutvandringen. I början är det gifta kvinnor som följer med sina familjer efterhand ökar andelen ensamutvandrare succesivt. 

En stor del av Kindaflickorna hamnade som hembiträden i amerikanska hem. Att ha " a Swedish maid" var populärt inte minst bland de välbesuttna i Chicago. För de pigor som slet hemma i ladugårdarna föreföll ett sådant liv mycket lockande. 

När det sedan kom till giftermål visar det sig att de allra flesta gifte sig med svenska eller svenskamerikanska män. Undantag förekom emellertid som vi också ser i ett av brevexemplen vi tagit upp. Vi har nedan gjort en indelning i några områden. Utan att ha undersökt det grundligt kan vi nog säga att det i regel är en liten annan ton i kvinnornas brev än i männens.

Arbete

Många svenska kvinnorna fick arbete som hembiträde i amerikanska hem. De ensamstående kvinnorna som tagit arbete både i hemmen och industrin när de kom över till Amerika, återgick ofta till hemmafrurollen när de gifte sig, precis som det var i Sverige. Vi ska härnedan få ta del av två skildringar av hur det kunde vara med hemsysslorna... Barn, tvätt etc.

Huvudentré till en arbetsplats i Chicago 1899.

Bild: Huvudentré till en arbetsplats i Chicago 1899.

Brev osort. ej brevreg. Cauncil bluffs. Pattarvaltamie? Conto. Iowa North Amerika 30 sep 1870 (hembiträde) 
(...)jag har 2 doller i vickan och Clara har 1 och i half doller jag får äfven låta dig veta vad mitt göre är först så fort man kommer opp så har jag att göra eld och sätte på kafe pannan och duka bordet vi har aldrig annat än hvetbröd och vi behöfver aldrig äta det utan smör Sirap nytjer vi vart mål och sirpasbröd här bakas en sorts som vi kaller kek det liknar bröd men det görs af gredde socker egg smör och krydor det nytjas nästan hvart mål och peperbröd det kallas kokis på engelska det nytjas äfven mycket 

vi har omkring två rätter hvarte mål somlig bruker kaffe hvart mål men somlig nytjer det för frukost och the för nattvard. men det är här som i sverje det är ej lika på alla ställen. men det är ej som man tror i Sverjet att de ej behöfver arbeta de får arbeta styft här med fast vi ej behöfver gå ute och träla som i Sverjet 

det styfvaste är att tvätta kläder ty de skall gnoss på ett bräde liknat ett hvalkebräde i Sverjet man kan ha 7 och 8 lakan var vicke och mycket annat kläder det skall ömsas rena kläder hvar vicke och allt skall strykas 

vi har nästan så mycket kläder att göra rena hvar hvicke som en stor byk är i Sverjet. Täcken och bollstervar skall tvätas hvar höst och vår. små barn ska ömsas hvita rena klädningar på var dag. här nyjas hvita klädningar mycket här och jag tycker att det är vackert men de är svåra att tväta och stryka(...) 
Lovisa Carlsson (Christina Lovisa Charlssson)

Florence Lindmark som barn

Bild: Florence Lindmark som barn

Brev 429 Desmonies februari 8.1912 (hemmafrun) 
(...) ja tror nog du har mycket att göra också, min tid är mycket uptagen, många att pasa på, först på moran har ja Wille o Clarence de äter fruckos på samma gång, så kommer Edna, så har den lilla börgat skolan så har ja henne att styra ut, så arbetar John om nettern så när de andar gått kommer han och skall ha mat på eftermiddagen då jag kunde få lite fredligt får jag fresa middag å matask åt honom, så dät är mycket arbete för mig(...) 
Hulda Pettersson 

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv/Emigrantbrevsamlingen 
Avskrift: Ing-Marie Wallin

Religion

Religionen betydde mycket. Inte minst kvinnorna nämnder detta i sina brev. Viss förvirring uppstår då det finns så många samfund att välja på och man vill så gärna tillhöra sin barndomskyrka.

Metodistkyrkan i New Sweden. Cassels familjegrav finns  på kyrkogården. Foto från

Bild: Metodistkyrkan i New Sweden. Cassels familjegrav finns på kyrkogården. Foto från

Brev osort. ej brevreg. Cauncil bluffs. Pattarvaltamie? Conto. Iowa North Amerika 30 sep 1870 
(...)Clara och jag har flytt omkring 3 hundra 70 engelska mil ifrån våra slägtingar och bror vi lefver ensamma i en stor stad ibland Amerikanare här finns inga svenska heller någon känd person jag reste till i juli 1870 och Clara var här före mig. staden som vi bor hetter Counsil bluffs i jowa stat här fins ingen Svensk Luthersk kyrka vi tillhör ej något kyrkosamfund än här är ingen tvungen att tillhöra någon kyrka om de ej vil. vi önskar att tilhöra kyrka om här vore någon Luthersk. här är många seckter så jag kan icke uppräkna allt här är babetistkyrka och Methodist och präsmenters kangrigesjens? kyrka och flera sorter som jag ej veta namn på(...) 
Lovisa Carlsson (Christina Lovisa Charlsson)

Augustana Lutheran Church Synods 25-årsjubileum år 1885  (1848 - första organiserade församlingen i New Sweden, Iowa.  År 1851 byggdes här en stockkyrka med medel, 300 dollar,  som pastor L.P. Esbjörn i Andowe, Illinois, hade fått av  svenska sångerskan Jenny Lind)  Dessa män representerar Synodens organisation.  Fr.v. John Erlander, Rev. Peter Backman, Rev. John Pehrson,  Rev. Hakon Olson, Dr. G. Peters.  Nedersta raden fr.v. : Rev. P. Cederstam, Rev. Peter Carlson,  Dr. Erland Carlsson, Dr. T.N. Hasselquist, Rev. M.F. Hokanson  och Dr. Eric Norelius.  Foto from

Bild: Augustana Lutheran Church Synods 25-årsjubileum år 1885 (1848 - första organiserade församlingen i New Sweden, Iowa. År 1851 byggdes här en stockkyrka med medel, 300 dollar, som pastor L.P. Esbjörn i Andowe, Illinois, hade fått av svenska sångerskan Jenny Lind) Dessa män representerar Synodens organisation. Fr.v. John Erlander, Rev. Peter Backman, Rev. John Pehrson, Rev. Hakon Olson, Dr. G. Peters. Nedersta raden fr.v. : Rev. P. Cederstam, Rev. Peter Carlson, Dr. Erland Carlsson, Dr. T.N. Hasselquist, Rev. M.F. Hokanson och Dr. Eric Norelius. Foto from

Belvidere March 18.1902 
(...)jag kan äfven tala om att vi hade en härlig tid här i Belvidere lite för Jul det var en predikant här i 6 veckor och jag har hört många men alldrig någon med så utmärkta gåfvor som han hade det behöfvdes i sanning ty detta var en mörkplats omkring 500 personer blefvo Guds barn det var en härlig syn att se både gamla och unga falla ned och bedja Gud om syndernas förlåtelse, måtte de all blifva beståndande och ej falla tillbaka(...) 
Christina Pettersson 

===

Söndagsskolan 

Brev. 429 Desmonies Februari 8.1912 
Ednas söndagsskolklas, hade suprice på hennes födelsedag, dät enda party hon någonsin haft(...) 

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv/Emigrantbrevsamlingen 
Avskrift: Ing-Marie Wallin

Fritid

Vissa av breven tar också upp annat än arbete, religion och familjeliv. Det nya sättet att leva ger mer fri tid. När kvinnorna nu får egna pengar att röra sig med blir exempelvis kläder allt viktigare. Att kunna skicka hem ett porträtt till Sverige och familjen på sig själv uppklädd i det senaste Amerikanska modet höjde säkert självkänslan för många av våra emigrantkvinnor. Även trädgårdsskötseln var en viktig del i hushållet och många drömmer sig tillbaka till de svenska växterna och till hemmet i Sverige skickas bilder på exotiska växter.

Apelsinblommor fint fastsydda med tunn tråd. Brev 407 Belvidere March.18.1902.  ....du skulle se så fint det är om vintren då det blommar som bäst de har ett  stort appelsinträd och det börjar just nu att blomma jag skall sända dig en liten  gren så får du känna huru godt de luktar..........  Christina Pettersson

Bild: Apelsinblommor fint fastsydda med tunn tråd. Brev 407 Belvidere March.18.1902. ....du skulle se så fint det är om vintren då det blommar som bäst de har ett stort appelsinträd och det börjar just nu att blomma jag skall sända dig en liten gren så får du känna huru godt de luktar... Christina Pettersson

Brev osort. ej brevreg. Cauncil bluffs. Pattarvaltamie? Conto. Iowa North Amerika 30 sep 1870 
Älskade kusin Mathilda 
.....jag vill även låta dig veta att jag har fått 4 kartuns (bomull) klädningar och Reggarns (kamull) klädningar en hviter hatt och en svatter sammets hatt med röda blommor et grönt flor och parasolett 

du önskade veta hur klädningar är sydda men det kan jag ej så noga säga dig de är ej alla lika somliga är syda med långt släp jag har det på en af mina. de har klädningarna så utsyda med broderingar så om du finge se det så skule du förgrufva dig jag tror ej att det finaste fruntimmer i sverje är så fint som de är här 

kartun är det simplaste tyg här finns vi har kartuns klädning var dag vi kan tjena oss en katrunns klädning i vickan man behöfver ej att gå och arbeta för en klädning et halft år i Amerika som man får i Sverje...... 

....Jag kommer ihåg våran gamla pijon buske om du har några blad af honom så var snäl och skick oss hvars ett det finns pijoner i Amerika men de är ej så vackra..... 
Christina Lovisa Carlsson (Christina Lovisa Charlsson)

Hattar och klänningar i Amerika 1909. Utdrag ur Sears, Roebuck & co Chicago katalog nr 118. Bild: Hattar och klänningar i Amerika 1909. Utdrag ur Sears, Roebuck & co Chicago katalog nr 118.

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv/Emigrantbrevsamlingen 
Sammanställning och avskrift: Ing-Marie Wallin

Äktenskap och familj

De som emigrerade ensamma kunde ha det mycket besvärligt. Många hade dock redan familjemedlemmar i Amerika och för dem var det lättare att komma in i det amerikanska samhället. Men det kunde vara svårt med överresan även för dem som redan hade familjemedlem på andra sidan. Vi kan nedan läsa om den ensamma kvinnan som hade sina små barn med sig på resan över Atlanten. Att barnen hade det så svårt att de blev näst in till stumma och utan tårar förstod mamman först sedan hon kommit i land i Amerika. 

När de ensamstående sökte sig en partner så valde de ofta någon inom svenskkolonin eller någon från de andra skandinaviska länderna. Ibland förekom äktenskap med parntner från andra länder. Vi får nedan läsa ett brev som bevis härpå. Viss oro fanns för vad släkten skulle tycka om engelsmannen ifråga. Viktigast för bruden var dock att han var gudfruktig.

Peter, Anna och Signe Bloomqvist, Alfred och Alice Anderson  och Alice Swanson (Arkiv 2 August Aronssons arkiv)

Bild: Peter, Anna och Signe Bloomqvist, Alfred och Alice Anderson och Alice Swanson (Arkiv 2 August Aronssons arkiv)

Brev 47 Galesburg 1876 till Peter Christoffer Johnsson 
(...) Lovisa dyk hon går i ventande dagar ni skall se att nu er dett anatt jehör i dyken en ner han var i Sverije med dett er så mett att ner di fattiga fåret bra så blir di stensiniga och lika så er dett med barnen di mins icke myke om nu huru dant di hadett ner di var i Sverije dett vill di inte myke höra tallas om amanda hon har varit borta ett årr hon har fått 7 grana dresar och sedan mykett mera med dyrbara kläder Lovisa hon har fått så mykett bäbä blagg så att jag ansvarar att om edra granhustrur fingo si dem alla så skulle di blifva aldeles förvånade (...) 
Hvarfén, Johan Fredrik Elof 

===

Brev 407 Belvidere March 18.1902. 
.....jag kan tala om att Mandas syster Anne är gift och har flyttat till St Louis. och om det är Guds vilja så skall jag göra detsamma i vår jag vill ej du skall säga till någon ifall det skulle komma något i vägen men om det går som vi tänkt så skall jag lämna här 1 i maj.......... 

.....detta är den som arbetar i Mr Eldredge Greenhouse han har varit här i 2 år så vi är så godt som kamrater han är Engelsk men det betyder ju mindre det bästa af allt är att han tror på Gud och jag tror värkligen att han kommer att göra allt för att jag skall få det bra han har ett bra arbete och tjenar 75 daler i månaden och fritt husrum..... 

....jag fick en dimondring i Julklapp och på min födelsedag fick jag en liten solid guldklocka han är 5 månader yngre än jag vi skall snart taga poträtter så du får se huru han ser ut han är ej hvad jag kallar vacker men han är snäll och det är större värde än ett vackert ansikte .......... 


Brev 408 Belvidere sept. 8 1902 
....Jag fick en mycket fin present af mitt folk en stol som kostar minst 25 daler man kan fälla den tillbaka så man kan både ligga och sitta i den jag har ett litet trefvligt hem jag har 3 rum och kök på första och 2 rum på andra våningen........ 

....har du varit hemma nyligen jag hör så sällan från dem mamma börjar väl att vara gammal jag undrar hvad hon säger om att hon fått en engelsk måg men hvad betyder språket han är troende, snäll och arbetsam och tjenar bra pengar han har 75 daler i månaden och jag förstår ju Engelska lika bra som svenska och då vi kommer hem skall vi alla tala samma språk och förstå varandra.......... 
Christina Pettersson

Sears, Roebuck & Co., Chicago, ILL. Catalogue no 118 år 1909 sid. 64Bild: Sears, Roebuck & Co., Chicago, ILL. Catalogue no 118 år 1909 sid. 64

Brev 408 Belvidere sept.8.1902 
.......lilla Frankling Sabin har varit här hela sommaren han går i skolan i Indiana men under fritiden så brukar han vara hos sin Morbro Eldredge men då han fick höra att vi var gifta så ville han stanna hos oss så han skall komma i morgon han är mycket snällare nu än då han var i Sabin House de har lärt honom att lyda i skolan han är nog lite besvär men jag tyckte det var synn om honom han har ju ingen fader eller moder som bryr sig om honom stackars barn det är nog hårt att blifva lemnad ensam så ung....... 
Christina Pettersson 

===

Jamestown 1904 
(...) Men mina små barn helst Lenea har varit sjuk hela tiden sedan min svenska Mat tog slut och sedan vill jag nemna att resa har vari seger Beselnigen den svåraste som tillrygalagts från Sverge till Amerika med dena Båt, det är ingen Saning als vad di skriver om dena Linge som seger att det är Svens besetning med det finns ej en svensk meniska som tilhör besetningen utan alla äro Danskar, Även skall båten gå direkt från Köpenhamn det är ingen saning vi sa till en dag i Kristiana och 6 timar i kristiansand 

sedan så i den starka storm gick Maskinen Sönder 2 gånger så att vi fick kasta ankar och Böljorna kom mot oss som stora berg af isvrak och vatten som spolade decket så det vill jag sega att så gamla menskor är det en stor dum het att tag resan till Amerika för jag har haft en resa som ej med ord kan beskrifvas 

men för min del så har jag en stor gåva att tacka herran för för jag har i alla vindar och allt ej varit så frisk och stark som under sjöresan, jag har ej en haft huvudverk engong 

men mina Barn har varit så för bi så jag ämnade att lemna dem på sjukhus men efter som di var så tysta och aldrig gret så var det ingen som viste hur sjuka di var utan jag pasade dem sjelf i bön till Gud för var minut om en för mig fortfarande hälsa (...) 
Hulda

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv/Emigrantbrevsamlingen 
Sammanställning och avskrift: Ing-Marie Wallin

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram