Bergsbönder
...Varje år i försommartid höll de ting vid Storgruvan under öppen himmel.
En urgammal bergsbygd
Den äldsta påträffade uppgiften, som antyder bergsbruk i Hällestad, är daterad 1282. Några meningar i ett brev bekräftar, att prästernas betalning i form av järntionde skulle upphöra. Därav kan man dra slutsatsen, att organiserat bergsbruk måste ha förekommit i bygden.
Den första järnframställningen i Sverige bedrevs som ett hantverk. Råvaran bestod av sjö- och myrmalmer. Smältugnarna var enkla, bara drygt meterhöga. Järnet, som förfäderna utvann ur malmen, lyftes ur ugnen likt en degklump, som kunde smidas utan omsmältning.
När bönderna lärde sig hantera bergmalmer krävdes en ny teknik och samverkan mellan flera hushåll, så växte bergslagen fram. Smältugnar, byggda för den nya tekniken är kända från medeltidens första århundraden. Hällestad kan mycket väl vara en av de bygder, där bönderna så tidigt bröt bergmalm, som de smälte i mulltimmerhyttor. Den nya tidens smältugnar.
Till vänster, längst fram på teckningen syns Gruvstugan. I mitten torpet Skogalund, troligen flyttat från Malmstorp eller Katterum. Till höger parstugan vid Åsebro. Husgavlarna i mellandelen känns igen från Hällestads Hembygdsgård och längst bort vid bron över Hällestadsån, den gamla kyrkan, med sin klockstapel, som nu står på Skansen i Stockholm.
