Qrpage-leftarrow Qrpage-uparrow Qrpage-rightarrow

Ryttartorpet Tidstorp

Tidigare låg ryttartorpet vid Garnisonsområdet i Linköping. I januari 2018 flyttades alla hus till Friluftsmuseet Gamla Linköping. Torpet kommer ursprungligen från Malmslätt och de tre uthusen kommer från Norra Vi i Ydre kommun. Det är Kulturfastigheter AB som projektlett flytt och iordningställande av husen och flytten har finansierats av Westman- Wernerska fonden.

 

Byggnaderna
Tidstorp var hem för soldater till häst och kallas 
därför för ryttartorp. Här bodde ryttare med familj från slutet av 1600- talet till 1901.
Torpet kommer ursprungligen från Malmslätt 
utanför Linköping och tillhörde n:r 20 Västanstångs kompani, ett kompani väster om Stångån. Fähuset, ladan och boden kommer från trakterna kring Norra Vi i södra Östergötland.

Byggnaderna flyttades till Garnisonsområdet i Linköping 1923 och hit till Friluftsmuseet Gamla Linköping2018. Soldattorp uppfördes under
perioden 1682- 1901. Under den perioden fick gårdar gå samman till så kallade roten. Ett rote skulle välja ut en soldat och bygga ett torp åt honom och hans familj.

Livet som indelt soldat
Här kan ni se hur livet på gården kunde se
ut i början av 1800-talet. Soldaten och hans familj fick bo i torpet och bruka dess mark så länge han hade tjänst som soldat. Det var en del av soldatens lön. När soldaten dog måste torpet användas som bostad till hans ersättare. Många familjer fick det svårt när de tvingades lämna sitt hem och hitta ny försörjning. 

Det var vanligt att soldattorpen placerades i utkanten av byn på mark som var svår att bearbeta. Där behövde familjen odla kål, ärtor och bönor för att få mat på bordet. Några djur kunde finnas såsom får, ko och höns. Allt man kunde tillverka själv gjorde man på torpet. Det var fruns ansvar att ta hand om barnen och se till att maten stod på bordet. När soldaten var ute i tjänst skötte frun och barnen även hans arbete. 

Sverige har haft fred sedan 1814. När det var fred kunde soldaterna kallas in för att arbeta med andra sysslor. Under åren 1815-1865 var närmare 8000 soldater ute i annat arbete. 
Bland annat var de med och grävde Göta Kanal.