Drabbisdal – plats med tradition

Platser, Arkeologi, Byggnader/arkitektur, Personer/Livsöden

Få platser har så varierad historia som Drabbisdal. På en begränsad yta i en lövträdsbevuxen hagmark med tomt, finns lämningar från bronsålder och krigshistoria från 1560-talet, när Daniel Ranzaus knektar härjade i bygden. I området finns täktgropar efter kalkstensbrytning. Här finns en backstuga och ett ordenshus, allt inramat av uråldriga ekar.

Skålgropar från bronsåldern
Med utsikt över sjön Roxen och nära till färskvatten i Blackbäcken som rinner nedanför sluttningen har platsen varit bebodd och nyttjad sedan bronsåldern (1500-500 f kr) Här finns såväl gravar som hällristningar i form av skålgropar. Dessa är den vanligaste formen av hällristningar, utmejslade skålformiga gropar. De kallas också folkligt för älvkvarnar. Man trodde förr att älvorna malde sin säd i groparna. In på 1900-talet offrade folk mynt, järn eller en fläsksvål i groparna samtidigt som man läste en ramsa ”jag smörjer sten för att läka kött och ben”.        

  I hagen finns också skålgropar på flera stenhällar, små grunda gropar som syns bäst i släpljus.              

Gråtedalen
På äldre kartor finns namnet Gråtedalen som härrör från den vecka i december 1567 som den danska hären om ca 6000 man under ledning av befälhavaren Daniel Ranzau slog läger här på sluttningen ner mot Blackbäcken. Soldaterna fick ledigt den 11 december vilket betydde fri plundring och övergrepp på befolkningen i Vreta Kloster. Den 16 december drog hären vidare till Skänninge. På vägen dit fortsatte man att plundra och bränna byar och gårdar. Gråtedalen vittnar om den olycka som drabbade befolkningen.                                                                                                                            

Kalkbrytning
Vreta klosters kyrka och kloster började byggas under 1100-talet på initiativ av Kung Inge den äldre. Förutsättning för bygget var tillgången på kalksten. I Vreta Kloster finns flera kalkbrott där sten kan ha brutits till kyrkan och klostret. Det finns en muntlig tradition att stenen bröts här i Drabbisdal till kyrkobygget. I de djupa kalkgroparna växer nu gamla lövträd som tyder på att verksamheten övergavs för flera hundra år sedan.

Täktgroparna efter kalkbrytningen som är skyddade som fornlämning.

Området har tillhört den närbelägna kungsgården Kungsbro som före reformationen tillhörde biskopsbordet. Ett medeltida brev från 1306 (SDHK-nr 2159) kungör att Linköpings domprost och domkapitlet ej äger rätt att bryta sten i Vreta Klosters stenbrott utan abbedissan och klostrets tillåtelse och överseende. Det framgår inte var stenbrottet är beläget.

En odaterad karta som troligen är från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet har markerat det aktuella området som hårdvall och området kallas för ”Limmings ängen”. Mitt i området står det skrivet ”sand och små stenbackar”. Ordet ”Limming” kommer av det engelska ordet för kalksten – limestone.

Överallt i hagen finns kalksten.

När Göta kanal projekterades på 1810-talet togs mark i anspråk från Brunnby gård. Som kompensation fick Brunnby ett markområde som innefattade Drabbisdal med omgivande åkrar. Detta kunde man göra eftersom Kungsbro gård som ägde marken då var en kronogård och kanalbygget var en riksangelägenhet.

Backstugan
I dag finns här en backstuga som tidigare hette Jakobsdal. Stugan har ett åstak med en genomgående kroppås som bär årtalet 1781. Eftersom stugan inte finns med på kartan från 1808 eller på det tillägg som gjordes 1817 som visar kanalens sträckning och kompensationsområdet, kan den vara hitflyttad från någon annan plats. I ena delen av stugan finns en bod med en källare byggd av kalksten. Kalkstenen och grundstenarna livar inte samman, varför man kan anta att stugan flyttades hit på 1820-talet när marken blev Brunnbys.

Backstugan med sin bod som döljer en kallare byggd av kalksten från kalkbrottet.

Drabbisborg och Stora Drabbisorden
På 1830-talet började stugan användas som sommarstuga av Titulärborgmästare Fredrik Behm (1797-1876) från Linköping. I Drabbisdal samlade han sina vänner och grundade Stora Drabbisorden.  Orden lockade till sig många uppsatta herrar från Linköpings borgliga skikt. Många präster, läkare och jurister var medlemmar. De mest kända medlemmarna var Henrik Bernhard Palmaer, grundare av Östgöta Correspondenten och Carl Fredrik Ridderstad som drev tidningen efter Palmaers avgång och som också var en känd romanförfattare. En annan känd medlem var läkaren och författaren Carl Anton Wetterberg mer känd som ”Onkel Adam”.

Drabbisborg, byggt som ordenshus på 1860-talet blev det grosshandlarvilla ca 1880. 

Upptågen var lika många som gradmarkeringarna inom orden som var 337 och var uppdelade på andliga, världsliga och kvinnliga. Orden hade dock inga kvinnliga medlemmar. Härmästaren Fredrik Behm klädde sig i en fantasifull uniform med plymer. Det fanns en fana i rött, vitt och silver. En vinter omkring 1860 låter ordensbröderna bygga villan Drabbisborg som en överraskning till sin härmästare! Ordens devis blev nu ”Ingen nöd och ingen sorg, Behmen bor på Drabbisborg”.

Den vackra verandan glasades in på 1890-talet.

Efter Fredrik Behms bortgång 1876 upphörde orden och Drabbisdal med Drabbisborg såldes till grosshandlare Carl Thorngren som efterträddes som ägare av grosshandlare Axel Karlsson. Båda dessa herrar har varit inblandade i många företag i Linköping och tillhörde de mest tongivande entreprenörerna under det sena 1800-talet.

Kägelbanan
Axel Karlsson flyttade i slutet av 1800-talet hit en kägelbana som tidigare fanns på släktingen Adolf Wallenbergs gård vid Trädgårdsföreningen. 1964 flyttades kägelbanan till Gamla Linköping där den kan beses. Under ”grosshandlarperioden” var återigen Drabbisdal samlingsplats för nöjen och rekreation. Förutom att fördriva tiden vid kägelbanan spelade man tennis på den anlagda tennisbanan. Från Drabbisborgs veranda hade man utsikt över Roxen och under de skuggande ekarna satt man och fikade.

Kägelbanan med Axel Karlsson från 1890-talet. Foto Didrik von Essen, Östergötlands museums arkiv

På samma plats där en gång kägelbanan stod finns nu en grillplats.

Mobförråd
Under andra världskriget byggdes mobförråd (mobiliseringsförråd) baracker innehållande redskap, vapen och förnödenheter som kunde behövas om kriget skulle komma. I hagmarken byggdes tre mobförråd som stod på gjutna plintar. Plintarna på snörräta rader och ett gjutet förråd vittnar om denna oroliga tid.

I området fanns mobförråd som uppfördes under världskriget, endast de gjutna plintarna är kvar. 

Vreta Klosters hembygdsförening
Sedan 1960-talet är Drabbisdal hemvist för Vreta Klosters hembygdsförening. I backstugan pågår föreningsverksamhet.  Varje år anordnas valborgsmässofirande, visningar och aktiviteter. Drabbisdal är även ett rekreationsområde för de boende i Berg och Ljungsbro. De grova ekarna skänker skugga och där kägelbanan tidigare låg finns nu en grillplats. 

Drabbisborg ligger nära Stjärnorpsvägen utanför Bergs samhälle.

 

Författare: Marie Hagsten
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Linköping
Ort: Föreningshuset Fontänen
Licens:
CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE (CC BY)