Klackarna i taket

En känga som hittades i sågspånsisoleringen i taket vid en husrenovering i Mantorp sätter igång fantasin. Skomakare Ludvig Gustafsson beskriver kängan utifrån sin hantverkskunskap. 

Jag har fått låna tre par skor och en vante av en kamrat som hittade dem i sågspånsisoleringen i taket när de restaurerade sitt hus. Huset går att följa till åtminstone 1700-talet, men har byggts om under årens lopp. Skorna är hittade i Mantorp. Jag är glad att över att fått möjligheten att titta på och dokumentera skorna och vanten och vill även dela med mig av detta till er. Skorna var väl slitna och lagade innan de kasserades. Man kan få ut mycket information om deras konstruktion bland annat tack vare de titthål som uppkommit av slitaget. Jag gissar att föremålen är från förra sekelskiftet.

Detta är en snörkänga av läder fodrad med tyg och den har öljetter i metall. Öljetterna har ärgat så det går att dra slutsatsen att de innehåller koppar, antagligen i en legering. Det jag finner intressant är att överkanten på skaftet är vackert svängt men plösen är skuren rakt med skarpa hörn. Fodret i skaften är allt för slitet för att jag skulle kunna se hur det varit väft, men fodret på plösen är välbevarat och i tuskaft. Fibrerna i fodret är från växtriket.

Kängan har en lagning över hälen så har även de andra två kängorna. Jag ser inga utvändiga sömmar för att hålla fast varken tåhätta eller hälkappa. På skons undersida kan man tack vare att skon saknar sin yttersula vid tån se att det ligger en tåhätta mellan fodret och ovanlädret. Den är antagligen klistrad mot ovanlädret. På hälen tycker jag mig även kunna skönja formen av en hälkappa. En annan sak som stöder att det finns en hälkappa är att utan en hälkappa så skulle skon totalt ha tappat formen i hälen med tanke på hur sliten skon är i övrigt. På det band som sitter på skons rygg ser man på hälen ett hål efter den spik som skomakaren har använt för att fixera höjden på skaftet medan skon pinnades fast över lästen.

På skaftets insida ser man läderförstärkningar längsmed snörhålen och ovankanten. En bit av skosnöret finns kvar i de undre snörhålen och det är slaget (tvinnat). På ovanlädret är alla stygn korta och sydda med tunn tråd bortsett från sömmen som sammanfogar framdelen och skaftet samt alla lagningar som är sydda med kraftigare tråd. Över framdelen finns också på ena sidan en smal söm som förbryllar mig då jag inte förstår vad den gör där. Jag kan inte se att den har någon funktion i själva konstruktionen av kängan och jag tycker inte heller att den ser ut som en dekorationssömn. Min bedömning är att alla sömmar på ovanlädret som är sydd med den tunna tråden är sydd med maskin.

Hälen är uppbyggd av läder och pliggad. Jag tycker att sulan verkar vara fastsydd med becksöm. Kängan har också en pliggad halvsulning som nu bara bitvis finns kvar.

Kängan har även råkat ut för ohyra under sin tid i isoleringen. Man kan se hål och andra märken från skadeinsekter. Kängorna är ej rengjorda och det finns fortfarande kvar rester av ängrar på dem.

Foto: Ludvig Gustafsson

Författare: Ludvig Gustafsson
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Mjölby
Ort: Mantorp