Robert Bohrn, 1877-1962

Linköpingsskildrare i ord och bild

Robert Bohrn var murare under nästan hela sitt yrkesverksamma liv. Vid sidan av sitt vanliga arbete sysslade han med att måla och teckna framförallt det Linköping som han växt upp och levde i. Hans dokumentation av staden finns ännu bevarad i länsmuseets ägo.

Lyssna 

Robert Bohrn föddes 9 januari 1877 i Linköping. Han uppger själv sitt födelsehem till Djurgårdsgatan 13, vid "Gamla busstorget", i det så kallade pörtet som låg mot gatan. Hans mor var tvätterskan Anna Lovisa Johansdotter. Hon hade som ung kommit till Linköping, var inte gift men fick ändå sex barn; två döttrar och fyra söner. Döttrarna dog som små, men sönerna levde till vuxen ålder och åtminstone två av dessa kallade sig Bohrn. I familjen fanns även hans mormor, Stina Johansdotter. Hon sysslade bland annat med att ordna granris till begravningar. Moderns arbete som tvätterska kunde inbringa en dagsinkomst på omkring 50 öre.

Robert Bohrn började som 14-åring arbeta hos en repslagare, senare var han springpojke i en manufakturaffär, ornamentslipare, tunnbindarlärling och tegelbärare. 1901 kom han i murarlära och var sedan kvar i detta yrke till hög ålder. Under perioder var han borta på arbete på andra orter, bland annat var han med vid byggandet av Adelsnäs nya slott.

Han var bosatt bland annat i Gottfridsberg och senare i Ramshäll, där han hade en villa. Han gifte sig 1903 med Hildur, och de hade flera söner och en dotter. Bland dem var Egiel en känd musiker.

Vid sidan av sitt arbete sysslade Bohrn med att måla tavlor och utföra teckningar. Han började 1907 och i en stor mängd teckningar dokumenterade han det Linköping som varit. Han var helt självlärd och ytterst noggrann med detaljer.
Bild: Med en stor mängd teckningar dokumenterade Robert Bohrn det Linköping som varit. Han var helt självlärd och ytterst noggrann (Östergötlands museum).

1926 började han med sitt samlingsverk kallat "Linköpingsmotiv", vilket blev till en stor volym inbundna teckningar, färdig 1937. Den omfattar omkring 300 teckningar, huvudsakligen av fastigheter i Linköping. Dessutom gjorde han fyra mindre sådana volymer, med mer utförlig text. Redan på 1940-talet väcktes frågan om inte Linköpings stad borde förvärva Bohrns verk. Emellertid upplevde Bohrn och hans familj att berörda myndigheters intresse inte var så stort även om man fick halva löften om att saken skulle ordnas. De tyckte också att priset som erbjöds var alldeles för lågt.

Efter många turer kom saken slutligen att ordnas så att teckningarna, och även de oljemålningar som han gjort med liknande motiv förvärvades av Linköpings stad och kom att överföras till Östergötlands museum. Det hela slutfördes inte förrän efter Robert Bohrns död. Från början hade han ställt ganska stränga krav angående användandet av hans verk, men detta kom att mildras så att museet, Gamla Linköping och Stifts- och landsbiblioteket skulle fritt få publicera och använda hans bilder.

Det framgår att Bohrn inte riktigt kände sig uppskattad efter förtjänst, och han var väl medveten om värdet av sitt arbete, och att det borde bevaras till eftervärlden.

Robert Bohrn deltog i flera utställningar, men såg det som en hobby och ville inte sälja något. Det kan även nämnas att han var ledamot i Folkets hus styrelse några år, och fackligt aktiv i Svenska murarförbundets avdelning i Linköping. Han var också verksam inom nykterhetsrörelsen.

Teckningarna i de bevarade volymerna är utförda med blyerts och för det mesta färglagda med krita. Oftast är de försedda med både ortsangivelse och datum. I texten som finns skriver Bohrn både om personer, byggnader och händelser i Linköping liksom en hel del annat. De är en guldgruva vad gäller förhållanden i staden, särskilt från 1800-talets slut och 1900-talets början. Han skriver på ett levande, spänstigt och ofta humoristiskt sätt. Vi får göra bekantskap med exempelvis gamla näringsställen som "Krogen Amerika" eller "Arga käringen" och gatuoriginal som "Laschan", Springare-Gustaf och Galne David. Han har även skrivit om t ex Krouthén, luffaren Bruzell och arkitekten Janne Lundin.

Robert Bohrn avled 1962, hans fru Hildur några år tidigare.

Källor:

Uppgifterna kommer i huvudsak ur tidningsklipp och handlingar som ingår i Bohrns arkiv på länsmuseet (nr 205)

Författare: Freddie Hallberg, Östergötlands länsmuseum, december 2001
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Linköping
Ort: Föreningshuset Fontänen