Per Johansson, 1823-1906

Torparpojken som grundade en brunnsort.

Här och var i våra bygder har det funnits hälsobrunnar som under längre eller kortare tid dragit till sig en mängd besökare. De mest kända är förstås Medevi och Söderköping, men det finns fler exempel om än i mindre skala. En av dessa brunnar låg vid Slangeryd i Trehörna socken, Ödeshögs kommun och fick tack vare gårdens ägare, Per Johansson, en stark om än kort blomstringsperiod.

Lyssna 

Per Johansson föddes 4 september 1823 i Trehörna, i torpet Lövstugan på Tullportens ägor. Hans farföräldrar hade på 1700-talet vid Tullporten nyodlat ett mindre hemman på häradsallmänningen. Hans föräldrar var torparen Johannes Olofsson och dennes hustru Anna Johansdotter Sten. Familjen var efter den tidens mått mätt liten och innehöll bara tre barn. Förhållandena var fattiga och Per fick tillstånd av socknen att gå och tigga. Båda föräldrarna dog med en månads mellanrum år 1842. Då hade Per under flera år själv försörjt sig som dräng. Han förskaffade sig extraförtjänster genom att göra pisksnärtar och räfspinnar som han sedan sålde.

Med tiden blev Per dräng vid Trehörna säteri och gifte sig där 1847 med den fem år yngre Stina Greta Samuelsdotter, torpardotter från Lakabäcken under Hägna. Först var de bosatta i Lakabäcken. Sedan tre år i Tullporten och därefter fyra år i ett annat torp vid Hägna, Luren. De betecknades som "fattiga". I äktenskapet, som varade i nästan 60 år, föddes 14 barn, varav 13 levde till vuxen ålder.

1864  fick de arrendera en gård i Slangeryd, som ägdes av "handelsman Johanna" i Ödeshög. Elva år senare köpte de gården. Priset uppgick då till 46 000 Rd. Johanna brukade under somrarna besöka den hälsobrunn som fanns på gården och man tror att hon då uppmärksammade sin arrendator som en duglig man med framtiden för sig. Per blev med tiden ägare av en annan gård i Ekeberg och en i Bärbäck i Ekeby. Han anlade kvarnrörelse, mejeri, ramsåg och spik- och kättingssmedja. Han sägs ha varit en hårding i affärsuppgörelser och förhandlingar, men snäll mot alla barn. Under flera år var han kommunalnämndens ordförande och beklädde även andra viktiga poster. Han var bland annat fjärdingsman och, naturligtvis, kyrkvärd. Han arbetade upp sig ekonomiskt och vid sin död innehade han betydande tillgångar.

Vid Slangeryd fanns sedan gammalt en så kallad midsommarkälla med mycket järnhaltigt vatten,  vilken länge använts av allmogen för att lindra sjukdomar och krämpor. Från omkring 1880 byggde Per Johansson här upp en brunnsort i miniatyr. Brunnen blev med tiden populär och gäster kom ända från Norrköping. Vid sekelskiftet hade man en sommar 180 gäster. På anställningslistan fanns pumpare, baderska, sjukgymnast och massör. Det erbjöds även gyttjebad och andra medicinska bad. Som brunnsläkare tjänstgjorde länge doktor Ferdinand Hjertstedt från Vadstena. Här byggdes brunnshotell, brunnssalong, badhus med varmbad och även en slags matsal vid gården.
Bild: Brunnsgäster som radat upp sig för fotografering (ur "I Rökstenens bygd").

Annars fick gästerna i stort sett själva stå för kosten. De inkvarterades i brunnshotellet och i torp i trakten. Många både bodde och åt i prästgården. Barnen i trakten tjänade pengar genom att sälja smultron och kräftor till gästerna. Verksamheten fortsatte några år efter Per Johanssons död men allt tystnade redan före första världskriget. Dock fortsatte man att ha midsommarfester vid källan. En del inskriptioner som brunnsgäster gjort i brunnssalongen fanns länge kvar, somliga av allvarlig, andra av mer smålustig karaktär. Ännu på 1980-talet fanns brunnssalongen och brunnshotellet (Bäckaskog) kvar som byggnader.
Bild: Brunnssalongen (ur "Från Sommabygd till Vätternstrand").

Per Johansson avled den 4 augusti 1906. Änkan Stina Greta sålde Slangeryd 1913. Hon avled två år senare. Dottern Johanna, gift Trybom, och sonen Oskar bodde dock kvar i Ekeberg.

Källor:

Brolin, Hugo (red), I Rökstenens bygd, (Ödeshög, 1976)

Hedkvist, Ejnar (red), Från Sommabygd till Vätternstrand, del 3, (Tranås, 1942)

Kyrkböckerna för Trehörna församling

Tidningsartiklar:
Östgöten 1931-12-29, 1941-09-12(?)

ÖC 1937-05-01, 1959-07-03, 1983-03-01, 1991-05-06

Östgötabladet 1930-01-04, 1943-08-27

Författare: Freddie Hallberg, Östergötlands länsmuseum, december 2005
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Ödeshög
Ort: Trehörna