Samuel Johan Karlsson var född i Wallsnäs, Nykils kommun. Han kom från fattiga förhållanden. Fadern och modern hade rusthåll och var lantarbetare. När Johan var åtta år gammal flyttade familjen till Lilla Tobo. Stugan de bosatte sig i kallades Backhemmet och var en så kallad backstuga. När fadern dog 1876 tog Johan över stugan och bodde där med sin mor Carolina Månsdotter.
Precis som sin far kom Johan att arbeta större delen av sin levnad åt andra bönder. Men Johan var också en musikalisk man och stod i husförhörsboken som visförfattare. Han fick sedermera smeknamnet "Vis-jon" och började skriva egna visor i början av 1880-talet. Tryckta visor av "Vis-jon" kan återfinnas från 1884. 1885 gifte sig Johan med Kristina Matilda Johansdotter. De fick sex barn tillsammans, fyra flickor och två pojkar.
Visorna som Johan skrev handlade om dåtidens händelser och kunde vara rätt roliga och humoristiska, men också tragiska. Materialet till sina visor fick Johan från folk som berättade om en händelse, vilken sedan Johan skrev en visa om. Uno "Myggan" Ericson berättar i sin bok "Nöjets estrader" om hur Johan år 1916 stod utanför Malmslätts kaserner, spelade dragspel och sjöng sina visor. Samtidigt som han sjöng sina visor så passade han på att sälja vishäften med de egna sångerna. Linköpings revykung, "Hela Sveriges Åke Karlson", skaffade Johans sånghäften och sjöng sedan visorna för sina lumparkompisar på Malmslätt militärförläggning.
Bild: Omslaget till ett av Vis-jons vishäften (janulf nilsson).
En som ofta besökte Johan i hans backstuga var luffaren Gustaf Hermansson i Nykil. De två sjöng tillsammans och utbytte erfarenheter inom musikens område. Gustaf var också kunnig på meloditexter och kunde ett stort antal utantill. Johan blev med tiden en känd person i trakten. Tyvärr blev han blev sjuk i ett öga och fick därefter leva som bidragstagare. När Backhemmet revs 1919 flyttades han till Krankebo fattigstuga. Gösta Karlsson, Nykil, berättar i sina minnesanteckningar att han var i Krankebo under en arbetsresa. I en liten stuga bredvid huvudbyggnaden på Krankebo fattighus låg Johan alldeles ensam. Han hade bandage omkring sitt huvud och låg på en säng. Det var sista gången som Gösta Karlsson såg honom. Johan "Vis-jon" Karlsson dog den 8 juli 1924 på Walla sjukhem i Linköping.
Ericson, Uno Myggan, På nöjets estrader (1971)
Östergötlands länsmuseums arkiv: Gösta Karlsson nedskrivna berättelser
Intervjuer med personer som träffat Johan Karlsson
Kyrkböcker från Nykils socken för de berörda åren
Vis-jons egna vishäften, bevarade av janulf nilsson
"Andra klassens bewäringswisa för år 1884 författad
af Samuel Johan Carlsson" Bild: janulf nilsson
Författare:
janulf nilsson, Kisa, april 2005
Inlagt av:
Kulturarv Östergötland
Kommun:
Linköping
Ort:
Nykil