Johan Bäckström, 1773-1837

En folkkonstnär från Horn.

Det folkliga möbelmåleriet i vårt land hade sin tyngdpunkt under 1700-talet och 1800-talets första hälft. Under denna tid utvecklades en rad lokala särdrag. Även i Östergötland fanns kända utövare av detta hantverk. Bland de mest bekanta hör Johan Bäckström som var verksam i Horn socken. Hans måleri visar tydliga tecken på en konstnärlig utbildning och skolning som höjer sig över den rena naturbegåvningen och den skickliga amatörens nivå.

Lyssna 

Johan Bäckström föddes 13 juni 1773 i torpet Bjärkstugan på Bjärkeryds ägor i Tidersrum. Hans föräldrar, torparen Samuel Henrikssson och dennes hustru Anna Nilsdotter flyttade snart till Bäckstugan på Krutebo ägor. Namnet på det torpet blev också ursprunget till Bäckströms egna namnbyte längre fram. Av allt att döma kom Bäckström i tidig ålder i målarlära och hamnade efterhand i Stockholm. Där blev han gesäll i målarämbetet och även någon tid studerande på konstakademien. Av detta kan man se att målet att bli konstnär måste ha funnits tidigt.

Enligt familjetraditionen ska Bäckström ha ämnat studera till präst, men avbrutit studierna efter en olycklig kärleksaffär och sedan kommit i målarlära. Vad som kan beläggas är att han hade tjänst som extra klarinettblåsare vid något av våra östgötaregementen och gifte sig cirka 1798 med Maria Persdotter i Kisa socken, med vilken han hade fyra barn. De bodde på olika ställen i Kisa. Snart övergav han emellertid sin familj och sammanbodde senare med Christina Jansdotter med vilken han också fick fyra barn. Han blev dock aldrig formellt skild från sin första hustru.

Bäckström bodde från omkring 1808 i Horn socken på flera olika ställen, sist i Ängsholm som ligger på Mjöla ägor. Av allt att döma dog han år 1837, 64 år gammal. Änkan Christina, dottern och mågen bodde därefter kvar i torpet. Efter dotterns och mågens död bodde här dottersonen Pontus Wallin, en på orten välkänd tusenkonstnär, även ansedd som matematiskt snille. Hans liv företer för övrigt flera paralleller till sin berömde morfars. Den ende person som med säkerhet har arbetat som lärling hos Bäckström är den kände konstnären och landskapsmålaren Nils Andersson från Kättilstad. Men även med en annan möbelmålare, Samuel Södergren från Södra Vi, finns flera beröringspunkter.

En del muntliga traditioner finns nedtecknade vilka ger en bild av Bäckström som något av en bohem, där fester i glada vänners lag växlades med hårt arbete. Vid ett tillfälle skulle han utföra en altartavla i Sankt Anna socken. Vid hemkomsten återstod av förtjänsten bara en riksdaler och ett sötäpple, resten hade festats upp. En av sina uppdragsgivare, "Per Jöstensa", avmålade han liggande på golvet efter att helt ha supits under bordet. Vid ett annat tillfälle tänkte han avbilda en mjölnarhustru i färd med att aga sin piga, men tvingades makulera sitt utkast. Bäckström titulerade sig som "artist och (ekonomi)direktör", detta kan tolkas som en finare titel för en självständigt verkande hantverkare eller fabrikör av något slag. Det finns uppgifter om att han i sin ateljé utförde både porträtt, landskap och altartavlor.
Bild: Lazarus och den rike mannen. Detalj av hörnskåp (Östergötlands museum).

Utmärkande för Bäckströms stil är det så kallade dag- och nattmåleriet där kontrast skapas genom ljusa och mörka fält. Hans motiv omfattar både bibliska motiv, till exempel Lasarus och den rike mannen eller som vid bröllopet i Kana, mytologiska motiv, bilder ur vardagslivet, avbildade personer eller rena utsmyckningsmotiv som blommor, pelare och urnor. Ett hundratal arbeten kan med säkerhet eller på sannolika grunder tillskrivas Bäckström, det första daterat 1800. Dessa utgörs av målade skåp, bord, skrin, golvurfodral med mera. Det finns även större väggmålningar på papp och trä. För vidare läsning om Bäckströms arbeten och en konstnärlig analys av dessa hänvisas till museets årsbok 2008 som helt ägnats åt Johan Bäckström.
Bild: Boken om Johan Bäckström kom ut 2009 (Östergötlands museum).

Källor:

Mörkfors, Gunnel (red), Johan Bäckström - folkkonstnär i Östergötland, Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2008, (Linköping, 2009). Häri finns utförlig hänvisning till tryckta och otryckta källor.

Författare: Freddie Hallberg, Östergötlands länsmuseum, januari 2010
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Kinda
Ort: Horn