Jacob Fagerberg, 1769-1830

Sadelmakaren Jacob Fagerberg växte upp i Asby, men kom snart att lämna hembygden och bege sig långt ut i världen. Genom sitt testamente till Asby och Torpa församlingar kom hans minne att för all framtid leva kvar på orten. Donationen är känd genom sin lite speciella utformning.

Lyssna 

Jacob Fagerberg föddes den 22 december 1769 i torpet Lövstad som hörde till Edhults säteri i Askeryd. Föräldrarna var torparen Per Persson och hans hustru Lisken Gunnarsdotter. De hade förutom Jakob tre döttrar. Familjen levde under små och knappa omständigheter vilket än mer blev fallet sedan de omkring 1777 kommit till en stuga under Fagerhults norrgård i Asby. Stugan var så liten att om en medellång karl stod vid gaveln räckte han upp till taknocken. Modern dog 1783, medan fadern levde till 1811.

Förhållandena gjorde att barnen regelbundet fick gå och tigga eller rättare sagt uppbära fattigmedel, enligt den tidens ordning, inom bestämda områden i Torpa och Asby. Fagerberg ska senare ha omtalat att han på flera ställen, särskilt i Torpa upplevde en hjälpsamhet och givmildhet som lämnat ett bestående intryck.

Omkring 1784 tog han plats som dräng i Förnäs på Torpön. På våren 1785, efter att ha tagit ut flyttningsbetyg, begav han sig till Stockholm som hjälpreda åt några oxdrivare. Året därpå kom han i lära där hos sadelmakaren Anders Elg. Efter att ha varit hos ytterligare en mästare, Gerle, begav han sig 1794 utomlands på gesällvandring, till S:t Petersburg. År 1797 var han tillbaka i Stockholm och åren 1798-1801 gav han sig åter utomlands, nu till England. Då han 1801 återkom till Sverige tog det några år av motigheter innan han kunde få borgerskap såsom sadelmakare i Stockholm. Han skötte vid den tiden den Åkerblomska verkstaden på Regeringsgatan.

År 1808 förvärvade han, för hela 12 000 riksdaler, en fastighet som låg vid Drottningatan/Karduansgatan på Norrmalm. Här arbetade han upp en verkstad som ansågs vara en av Stockholms bästa. Han arbetade också en hel del åt regementena i staden. När han dog, ogift och utan bröstarvingar efterlämnade han en förmögenhet av 170 000 riksdaler och han ägde flera fastigheter runt om i staden.

Han levde enkelt och utan slösaktighet och var också både duglig i yrket och flitig. Säkert hade han även upparbetat en bra kundkrets. Som arbetsgivare ska han ha varit rättvis och uppskattad vilket visade sig i att många gesäller stannade där under en längre tid. I vardagslag gick han klädd i en grön skinnkaschett och grönt ylleförkläde. Han var ganska sträv till sitt sätt och lynne, med en allvarsam uppsyn. I sitt arbetsrum hade han en gråmålad trähäst på vilken sadlar och annat utprovades.

Denna, får man väl säga, beundransvärda karriär har tilltalat folkfantasin, kanske särskilt i hans gamla hembygd som var så långt borta. Det påstods att han skulle ha köpt ett gammalt fallfärdigt hus belagt med kopparplåtar och sålt dessa för att kunna förvärva nya fastigheter. Enligt andra berättelser skulle han ha hittat en skattgömma i sitt hus, eller fått ärva en gammal sparsam gumma som han haft logi hos.

Fagerberg avled den 21 oktober 1830. Ett par veckor före sin död hade han skrivit sitt testamente. Detta inbegriper även de donationer han nu kom att upprätta. Förutom bidrag till flera välgörande ändamål upprättades en fond på 66 666 riksdaler och 32 skilling varav avkastningen skulle gå till obemedlade borgare, efterlämnade änkor och oförsörjda barn inom borgarståndet i Stockholm. Släktingarna, som bestod av de två systrar som var i livet och 6 systerbarn skulle dela på 40 000 riksdaler. Maria Lindberg som varit Fagerbergs hushållerska skulle uppbära räntan, 6 % av 10 000 riksdaler så länge hon förblev ogift. Flera av släktingarna hade han tidigare hjälpt ekonomiskt och andra kom sedan att inköpa olika gårdar för arvsmedlen.
Bild: Försättsbladet till "Stadgar för sadelmakare-åldermannen Jacob Fagerbergs pensions-inrättning i Stockholm". Tryckt 1832.
Bild: Stockholmskällan

Till Torpa och Asby församlingar skänktes en fond på 30 000 riksdaler. Denna skulle förvaltas av en särskilt utsedd direktion. Stiftelsens ändamål var att årligen utdela hjälp till sjukliga, vanföra och ålderstigna personer. Summan uppgick till 33 riksdaler och 16 skilling per person och 50 riksdaler till helt hushåll. Vidare skulle 200 riksdaler utdelas årligen till bosättningshjälp till ett nyblivet brudpar "...kända för gudsfruktan, goda seder och arbetsamhet ... helst till dem som under längre tid med gott vitsord tjänat i andras hus". Denna summa skulle avlämnas i samband med vigseln. Summan höjdes sedermera till 250 riksdaler. Fram till 1930-talet hade allt som allt 225 000 kr utdelats, för båda ändamålen.

Att få en sådan brudgåva var som man förstår både hedrande och eftertraktat. Det finns en rad smålustiga historier, bland annat skulle en kvinna, när hon förstod att hon själv, men inte hennes fästman kunde komma ifråga, ha återkommit året därpå med en ny ansökan och en ny fästman.

I Asby och Torpa kyrkor finns Fagerbergs porträtt målat av F Westin. Porträttet bär inskriften "Redbar i lifvet, Wälgörande efter döden". Dessa ord finns även på hans gravsten på Klara kyrkogård.

Källor:

Fagerbergsbrudarnas i Asby och Torpa donator. Östgöta Correspondenten 1937-06-26.

Svenskt biografiskt lexikon. Bd 14. Stockholm, 1953.

Rehn. O.G. Jacob Fagerberg. Anteckningar om en stockholmsborgare för etthundra år sedan och hans stiftelser. Stockholm, 1918.

Mattson, Malin. I Ydre på 1800-talet. Malmö, 1988.

Jacob Fagerberg, sin hembygds filantrop. I: Från Sommabygd till Vätternstrand, del 1, s 58 f .

Wågman, Oscar. En donator. I: Julhälsningar från Linköpings stift 1912, s 67 f.

Blanche, August. Bilder ur verkligheten. Stockholm, 1861-1870.

Kyrkböcker för Askeryd, Asby, Åsbo, Klara församling, Stockholm.

Författare: Freddie Hallberg, Östergötlands museum, september 2012
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Ydre
Ort: Asby & Torpa