Inez Pettersson, 1897-1966

Mångsidig konsthantverkare.

Vadstenaknyppling är ett vida känt begrepp. I staden har under flera århundraden knypplats spets avsedd till försäljning. Många är de familjer som på något sätt varit involverade i hantverket. Inez Pettersson var en av 1900-talets aktiva mönsterriterskor.

Inez Maria Pettersson föddes i Vadstena 1897. Föräldrarna hette Karl Pontus Pettersson och Emma Amalia Rehn. Fadern var till yrket skomakare och var hela åtta år äldre än sin hustru Emma. Inez kom till världen när Karl var 30 år gammal och kom att växa upp som enda barnet i familjen.

År 1910, när Inez var tretton år gammal, förvärvade skomakare Pettersson två intill varandra liggande gårdar vid Backegatan. Den ena stugan blev bostad och i den andra inreddes skomakarverkstad. Eftersom familjen var liten fanns det även plats för hyresgäster. Två målare kom att hyra rum i gården. Först John Winberg, som bland annat utfört dekorationsmåleri i flera Vadstenahus, därefter möbeldekoratören Nils Hammargren. Inez, som hade konstnärliga anlag, fick troligen viss undervisning av dessa båda målare.

I ett av husen inredde Inez så småningom en egen ateljé. En smal brant trappa ledde till det originella arbetsrummet på övervåningen. Väggpapp, liksom spiselmur och dörr, dekorerades i allmogestil av Inez. På väggarna samsades egna teckningar, oljemålningar och akvareller med olika Vadstenaminnen. I fönstret stod huvuden i lera, som hon modellerat.
Bild: "Vadstena Slott". Lavering av Inez Pettersson 1931 (Elsa Petersons Spetsaffär Eftr).

Förutom måleri och möbeldekoration ägnade sig Inez åt läderarbeten, textning av adresser samt inte minst produktion av knyppelmönster; dels komposition av egna och dels bearbetning av äldre mönster. Hon ritade skisser på papperslappar och bredvid skrivbordet stod knyppeldynan där hon testade att idéerna var genomförbara. Stilmässigt hör mönstren ofta till jugendtraditionen, med böljande blomster- och växtdetaljer.

Inez knypplade, utöver provknypplandet, inte så mycket själv. Hon ritade och stickade mönster på beställning åt stadens och landsbygdens många knypplare och spetshandlare. Flitigt samarbete förekom till exempel med spetshandlare Elsa Peterson, vars man Gunnar var kusin med Inez.
Bild: Vadstenaspetsen "Rosen" av Inez Pettersson. Hennes mönster finns fortfarande att få tag på i Vadstena. Mönstren är eftertraktade bland dagens knypplare (Elsa Petersons Spetsaffär Eftr).

Om Inez privatliv vet vi ganska lite. Hennes far gick bort på 30-talet och mamman 1955. Inez själv förblev ogift och barnlös livet ut. Vadstena blev hon trogen till sin död 1966.

Stugorna på Backegatan har, efter skomakare Pettersson, fått benämningen "skomakarstugorna". År 1957, då tomten förvärvats av teckningslärare Brita Junger, flyttades husen för att undgå rivning. De båda stugorna är nu placerade på Gottfrid Larssongårdens tomt vid Östra Rännevallen.

Källor:

Bergman, Sven, Föreningen Gamla Vadstena småskrift nr 31: Skomakarstugorna

Vadstena församlings kyrkoarkiv: ministerialböcker och församlingsböcker

Idun nr 14 1938, artikel av Astrid Forsberg

Muntligt: Gunnel Landtblom

Författare: Marianne Anderson, Vadstena, september 2006
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Vadstena