Gustav Nilsson, 1910-1986

I en skogsarbetarkoja i Kisatrakten skapade Gustav Nilsson sina första dikter. Hans verk handlade om barndomstrakterna, ensamhet och isolering. Gustav Nilsson förblev ungkarl livet ut och bodde hela tiden i sin hembygd.

Lyssna 

Gustav Otto Nilsson föddes dagen innan julafton 1910. Han växte upp i Jonstorp, Västra Eneby, utanför Kisa. Hans far, Anders, var torpare. Torpet de bodde i låg vid sjön Täftaren. Gustav intresserade sig tidigt för dikter. Han var på moderns sida släkt med författaren Johan Skog. Denne inspirerade Gustav att skriva dikter. Redan som ung började Gustav med jordbruksarbete och senare skogsarbete. Han bodde i en koja i skogen och efter arbetsdagens slut skrev han ned sina funderingar och iakttagelser i lyktans sken. Det blev efterhand många ark.
Bild: Gustav Nilsson framför sin skogsarbetarkoja (Kinda lokalhistoriska samlingar).

Hans vän sedan många år, Folke Karlsson, Kisa, känd vattenletare, insisterade att Gustav skulle fortsätta med sitt skrivande och försöka få sina dikter utgivna. Så småningom, någon gång i början av 1960-talet, upptäckte en liten krets med bibliotekarie Curt von Wachenfeldt i spetsen Gustavs diktartalang. Man beslöt sig för att ge ut ett dikthäfte av den lokale diktaren. Detta kom ut 1964 och fick namnet "Dröm och tankar i vinterkväll". Dikterna blev mycket uppskattade av lokalbefolkningen och trycktes i flera upplagor. 1969 utkom "Från skogarnas rike" och 1979 "Blad och blommor".
Bild: Diktsamlingen "Från skogarnas rike" utkom 1969 (Kinda lokalhistoriska samlingar).

Gustavs dikter handlar om ensamhet och isolering, om vardagliga händelser och livets grå vardag. Även diktade porträtt om personligheter i bygden kunde han skriva ned. Hans oavbrutna längtan tillbaka till barndomens somrar vid sjön Täftaren speglas ofta i hans texter:

Min barndoms strand (1/3)
Det ropar en kråka på näset
Då vintern gått över i tö
Ett minne från barndomens dagar
vid stranden av Täftarens sjö

Texterna i hans dikter är mycket enkelt komponerade och blir stundtals memoarer i versform. Naturscenerier byggs upp okomplicerat och med en stark inlevelse:

Majnatt (inledning)
Insjöviken ligger lugn
uti stilla natten
Vårens grönska frisk och ung
speglas i dess vatten

Själv kommer jag ihåg Gustav som allvarlig och tystlåten. Han bodde då i Kisa och vandrade uppför Grönedegatan till gamla pensionärshotellet, där han besökte matserveringen. Han gick sakta och ibland hade han en basker på huvudet. Jag talade med honom en enda gång och då berättade han för mig om nödåren på 1920- och 30-talen och om hur fattigt det var då. "Folk idag har ingen aning om vad nöd är", sa han.

1981 framfördes några av hans visor i TV-programmet "Östnöje". Vissångare var Fred Johansson, Kisa. Programmet leddes av Bengt Nordlund och sändes över hela Sverige. Andra medverkande var skådespelaren Inger Nilsson, sångerskan Britt-Inger Dreilick och Gunnar "Siljabloo" Nilsson.

Gustav lämnade aldrig Kindabygden och sina sista levnadsår bodde han i Kisa samhälle. Han förblev ungkarl livet ut. Vid hans död 1986 beslöt Kinda kommun att hedra hans minne genom en speciell utgåva med material från hans diktarliv. Bibliotekarie Sten Casparsson och bokhandlare Göte Lindqvist tillsattes att göra ett urval och 1989 utkom postumt den sista diktsamlingen, "När sol går ner".

Källor:

Västra Eneby församlingsböcker

Diktsamlingarna
- "Dröm och tankar i vinterkväll" 1964. (Redigering och urval: Curt von Wachenfeldt, Stig Berg, Alvar Johansson, Bertil Nilsson, Ture Dalskog.) Eget förlag.

- "Blad och blommor" 1979. (Redigerad av Åke Löfgren och Göte Lindqvist.) Utgiven av Kisa Bokhandel.

- "Sol går ner" 1989. (Redigerad av Sten Casparsson och Göte Lindqvist.) Utgiven av Kinda kommuns kulturnämnd.

Författare: janulf nilsson, Kisa, januari 2007
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Kinda
Ort: Kisa