Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Licens

×

Charlotta Berger (1784-1852). Bild ur: En bok om Skänninge, red. Gunnar Rörby

Charlotta Berger, 1784-1852

Personer/Livsöden, Berättelser/fenomen

En östgötsk författarinna på 1800-talet

Charlotta (Charlotte) Cronhielm föddes 1784 i Linköping och var dotter till greve Carl Emil Cronhielm och Hedvig Ulrika Boije af Gennäs. Fadern var till 1789 innehavare av kronbränneriet i Linköping och därefter ägare av Ryds gård utanför Linköping. Modern kom från Orrnäs i Ödeshög. Sedan fadern dött flyttade familjen till en gård på Ågatan i Linköping. Hon hade fyra bröder och två systrar.

Lyssna 

År 1817, då hon var 33 år, och tydligen upplevde sig själv som "på överblivna kartan" gifte hon sig med löjtnanten vid Smålands husarregemente, senare major Johan Göran Berger. Två år senare tog han avsked och blev ägare till Biskopsberga i sin födelsesocken, Allhelgona, där han var bosatt som lanthushållare. Han skall ha varit gift tidigare. I äktenskapet föddes fyra barn, varav dock tre dog tidigt, och dottern Clara vid 20 års ålder 1842.

Tydligen var äktenskapet inte så lyckligt, då Berger beskrivs på ett ganska negativt sätt, som en egenkär, retlig och disharmonisk person. Han lär ofta ha använt orden "Min söta Charlotte" i en allt annat än vänlig ton. Dock verkar hans hustru ändå på sätt och vis ha hållit av honom och sett med beklagande på hans person. Han var också en ganska dålig ekonom och gjorde av med mycket pengar. Emellertid hade han en musikalisk begåvning och var "känd som en lyckad kompositör". Han tonsatte flera av hustruns dikter.

Charlotta Berger hade redan innan giftermålet börjat skriva. Hon utgav anonymt och under signatur både moraliserande sentimentala familjeromaner och sensationsromaner, "rövarromaner" kan man säga. Med titlar som "Trollgrottan i San Miniatos dal", "Hilda och Ebba eller ruinerna vid Brahehus", "Albert och Louise eller den dubbla upptäckten". Hon skrev också en mängd noveller och översatte teaterpjäser från franska. Hon medverkade i flera tidningar och tidskrifter; i Aftonbladet, Magasin för konst, nyheter och moder, Östgöta Correspondenten och Salongen: tidning för fruntimmer. Hon skrev också en mängd dikter, många i skillingtryckstil, varav några också tonsattes. Flera av dessa blev mycket populära. Under senare år utvecklades hennes författarskap i mer realistisk riktning, t ex Noveller (1846).

Hon skrev även följetonger i tidningar, t ex "kapten Dunderbergs första och andra resa". Hennes sånger, poem och noveller är enkla och okonstlade men ger ej sällan uttryck för en diskret satir. Hon var även en flitig brevskrivare. Brevsamling och manuskript ska på 1970-talet ha funnits hos en dottersonson till en bror till henne: lagman Tage Silfversköld i Mjölby.

1844 sålde paret Biskopsberga och flyttade till Linköping, hon hade där sina två systrar. Emellertid trivdes maken ej där utan for ofta till Stockholm där han kunde vistas månader i sträck. En av Charlottas systrar beskrev situationen så att "han har redan förtärt hälften av Charlottas arv, och resten går väl åt i Stockholm, det är jag viss om" och "Charlotte mår förträffligt då hon slipper sin otäcka, gräsliga man". Charlotta har i dikten "Ungkarlslivet" på sätt och vis skildrat sina funderingar om makens tillvaro i Stockholm. Familjen ansåg sig tvungen att ha två anställda, men ekonomin var, trots att Charlotta hade ett gott ekonomisk sinne, tidvis ansträngd.

Charlotta Berger avled i Linköping 1852. Hennes man flyttade samma år till Stockholm där han avled fyra år senare.

Till hennes mest kända dikter hör säkert "Kors på Idas grav" (många har kanske hört den travesterad som nubbevisa). Inledningen lyder:

"Mossbelupen hydda står vid Heclas fot.
Höga granar skydda den mot stormens hot.
Men därinne, sorgsna minne.
Livets storm en ros bröt av.
Än vid strand vi finna kors på Idas grav"

Som en kuriositet kan nämnas att Anton Ridderstad i sin minnespark vid Berga reste en staty över Charlotta Berger, som var bekant med familjen Ridderstad.

Källor:

Elgenstierna: Svenska adelns ättartavlor (1926)

Svenska män och kvinnor. (1942)

Nordisk familjebok, del 2 (1904)

En bok om Skänninge. Red. Gunnar Rörby. (1976)

Ove Hassler: Narcissen på Stångån., s. 118-158. (1978)

Tidningsartiklar:
Östgöta Correspondenten 1963-08-21, 1977-02-21.1978-08-05, 1978-08-12
Folkbladet Östgöten 1981-07-27

Författare: Freddie Hallberg, Östergötlands länsmuseum, april 2002
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Mjölby
Ort: Biskopsberga

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram