Mathilda Fagerström 1840-1897

I mitt arbete har jag ynnesten att söka upplysning och sanning i allehanda arkiv. När jag i ett från början vanligt ärende stötte på barnen Fagerströms öde i Åtvid blev jag minst sagt berörd. Jag delar gärna med mig av det sorgliga ödet.

I församlingens dödsbok för den 25 juni 1860 står att läsa att barnet Clara Sophia dränkts vid en bäck intill sjön Aln av sin äldre syster Mathilda i avsikt att hon så mycke förr skulle komma till Gud. I den uppkomna situationen försökte även den fånige brodern Carl Johan i sin förtvivlan själv dränka sig i bäcken men vattnet var alltför grunt.

Denna hemska händelse tilldrog sig strax efter midnatten den 25 juni, då de tre barnen, efter förutgjord överenskommelse, och medan föräldrarne sofwo i tysthet begäfva sig ut. Vad som fick de lytna barnen att komma överens om detta beslut kan rimligtvis endast tillräknas en total hopplösthet inför deras situation.

I ett försök att beskriva barnen förtvivlade beslut dyker vi ner i husförhörslängderna över Åtvids församling för åren 1851-57. Arbetaren Lars Fagerström och hans hustru Anna Christina Håkansdotter har då sedan 1852 samlat sin familj i torpet Ljungsbo under gården Bergs södergård. De har sex barn varav fem är blinda. Ljungsbo rymmer vid tiden lidande utom familjen. Om rätt tolkat är så råder ännu den utfattige änkan Johanna Chatarina Oldenburg över torpet. I torpet återfinns även den så när blinda änkan Brita Maja Nilsdotter.



I nästkommande längd beskrivs familjens situation och öde i sant tragiska termer. Den mindre vetande och blinda dottern Mathilda har suttit i cellfängelset i Linköping för att ha dränkt sin syster men dessbättre blivit frikänd.



Fångrullorna för Linköpings kronohäkte ger tydligare besked. Under rubriken Blinda Qvinspersonen Anna Mathilda Fagerström får vi besked om att hon befanns vara fem fot tre tum lång, ha blå ögon och ljust hår. Den 17 september 1860 avsändes hon till Fillinge tingshus för dom och återkom till häktet i Linköping samma dag. Domen blev mild. I Fillinge hade rätten bedömt att fröken Fagerström hade sådana brister i sina själsförmögenheter och av den anledning bristande förstånd i religionskunskap och rättsbegrepp. Hon bedömdes således vara oförmögen att ta ansvar för sin handling. Dock skulle hon sättas på sådan vård att hon icke för allmäna säkerheten blefve vådlig. Hon blev efter frikännandet därför intagen på institut i Göteborg. Där kom hon att behandlas till 1867, varefter hon ansågs läkt och fick återvända till föräldrahemmet i Åtvid.



Den fånige brodern Carl Johan anges blivit intagen på Vadstena hospital 1860, född blind och fånig. I längden anges även döttrarna Anna Christina och Augusta Carolina vara blindfödda. I tradiken framlevde sonen Adolph Fredrik, som enda barn, med frisk hälsa.

I vidare husförhörslängder bor familjen kvar i torpet Ljungsbo som utfattige. De tre blinda döttrarna ingår i hushållet men den fånige Carl Johan får likt sin syster år 1867 återvända till familjehemmet. Fadern anklagas i sambandet även för att i förstone inkommit till Åtvids socken på bedrägligt sätt, genom att hävda en mindre gårdsdel i byn Berg. Det sistnämnda rimligtvis ett uttryck för socknens avoghet mot eventuell försörjningsbörda för familjen.

Den friska sonen Adolph Fredrik lämnar tidigt familjen som gosse för att tjäna som dräng Örsäters gästgivaregård, för att vidare flytta till Törnevalla och få ett annat liv än vad som rådde i Ljungsbo.

I september månad 1886 avled arbetaren Lars Fagerström. Han begrovs enkelt av vicepastorn Hjalmar Wistrand. Makan bodde kvar med sina fyra funktionsnedsatta barn. Hur hon klarade försörjningen är en gåta. Oförklarligheten får sitt tragiska svar när familjen tvingas flytta till Åtvids fattighus i oktober 1891. Att bo på fattighus i Sverige på 1800-talet var aldrig någon sinekur. Först att duka under var den blindfödda och svagsinta dottern Anna Kristina som frånföll i augusti 1894. På livets slutstation strävade modern vidare till sin egen död i maj månad 1895, och året därpå var det dags för den tillika blindfödda och svagsinta dottern Augusta Karolina att lämna in. Den 16 maj 1897 dog även den mordmisstänkte dottern Mathilda, ända in till döden i källorna förföljd av den tragiska händelsen i bäcken hemmavid 1860. Hon begravdes den 23/6, rimligtvis i en enkel linjegrav på Åtvids nya kyrkogård.



Kvar fanns nu endast den olycksalige sonen Carl Johan, som inte hade lyckats dränka sig i samma stund. Han höll ut i sin erbjudna miljö till maj månad 1918. Oaktat familjens friskfödde son var ett tragiskt familjeöde till ända.

Bildtexter:
Bild 1: Den blinda flickan (1856) av John Everett Millais (1829-1896).
Bild 2: Bäcken nordost om Ljungsbo där drukningsolyckan skedde är en för utsocknes inte namngiven avrinna från sjön Alsen till den söderut liggande Båtsjön. Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan över Åtvid 1868-1877.
Bild 3: Linköpings länsfängelse där Matilda Fagerström satt förvarad ett par månader 1860. Foto: Östergötlands museum.
Bild 4: Fillinge tingshus. Vid tiden ting för Bankekinds härad. Foto: Östergötlands museum.
Bild 5: Åtvids nya kyrka. Foto: Av Vogler - Eget arbete, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3409544

Källor:
Åtvid FI:2 (1855-1861), sid 71.
Åtvid AI:24 (1857-1862), sid 106 och 395.
Landsarkivet i Vadstena DIIIaa:102
Åtvid AI:30 (1868-1876), sid 91.
Åtvid AI:34 (1876-1881), sid 91.
Åtvid AI:38 (1882-1886), sid 78.
Åtvid FI:5 (1882-1894), sid 34.
Åtvid AIIa:2 (1896-1900), sid 846.
Åvid AIIa:12 (1910-1922), sid 825.

Författare: Leif Wallentinsson
Inlagt av: Östergötlands museum
Kommun: Åtvidaberg
Ort: Åtvidaberg
Licens:
CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE (CC BY)