2013 - Åtvidaberg vår
Den 25 april samlades drygt 100 personer i Kulturhuset i Åtvidaberg för att ta del av Kulturarv Östergötlands Kulturarvsdag. Dagen anordnades i samarbete med Brukskultur Åtvidaberg och Åtvidabergs kommun - Åtvidaberg firar 600-årsjubileum i år och flera föreläsningar handlade om bygden. Flera talare poängterade kulturarvskällornas potentialer, men även framtidens kulturarv lyftes fram. Dessutom var det prisutdelning - Ola Lönnqvist tilldelades ÖLFAs Kulturarvspris.
Tova Sylvan, Kulturarv Östergötland, Roy Andersson, Brukskultur Åtvidaberg och Elisabeth Edlund, Åtvidabergs kommun, hälsade alla välkomna. Roy fortsatte sedan och berättade varför Åtvidaberg firar jubileumsår 2013. Jubileet är knutet till den verksamhet som präglat bygden; bergsbruk och kopparhantering. 1413 undertecknade Erik av Pommern ett privilegiebrev som är det första skriftliga beviset på kopparbrytningen på orten. Därefter presenterade Johanna Johansson, jubileets festivalgeneral, jubileumsåret. Alla aktiviteter präglas av tre ledord; kreativitet, nytänkande och framåtanda. Genom samarbeten med föreningarna i Åtvidaberg finns ett brett och omfattande program, som redan lockat nya besökare. Den officiella jubileumsdagen är den 4 maj och annat som Johanna lyfte fram var invigningen av Kopparmodellen den 27 april och jubileumsteatern med premiär i slutet av maj. Roy berättade sedan om verksamheten inom Brukskultur Åtvidaberg. Förenklat kan man beskriva Brukskultur som ett stadsmuseum i miniatyr, där verksamheten har två huvudinriktningar. Dels arkiv och dokumentation, dels museiverksamhet. Arkivet innehåller ca 200 arkiv, där ett av de omfångsrikaste är från FACIT. Man driver verksamheten i Åtvidabergs Bruks- och Facitmuseum samt Ekomuseum Åtvidabergs Bruksbygd med 10 besöksplatser i kommunen. Brukskultur Åtvidabergs verksamhet under jubileumsåret har koncentrerats till tre större projekt; modellen av Åtvidabergs kopparverk (som presenterades senare under dagen), jubileumsteatern "Triss i kaniner - med FACIT i hand" och utgivning av en ny bok om Åtvidaberg.
Efter en kort bensträckare flyttade vi oss vidare i länet, till Medevi Brunn. Marie Hagsten, byggnadsantikvarie på Östergötlands museum, presenterade projektet " Historiska rum". I Medevi finns 70 byggnadsminnen, de äldsta från 1600-talet. Genom arkivstudier och undersökningar på plats har Marie fått en ny kunskap om hur interiörerna i några av husen har förändrats genom tiderna. Det går även att koppla ihop byggnaderna med vilka som vistats där. Som exempel visade Marie Hagsten Ljungbyggningen, Bondkastellet och Intendenten. Bakom gipsskivorna i Intendenten finns de ursprungliga marmoreringarna bevarade. Om man vill gå på museum finns det numera även möjlighet att göra det hemifrån, tillbakalutad i soffan. Malin Parborg Forsling arbetar på Systemagic som har tagit fram en museiapp för smartTV, läsplattor och webb. Appen är anpassad och framtagen i samarbete med handikapporganisationer i länet och tillgänglig när du vill och varifrån du önskar. Malin guidade oss genom Löfstad slott och Motala motormuseum via hemsidan, men visade även hur man arbetat med administrationsverktyget. Konceptet kallas Museum Hemma och är gjort så att besökaren själv kan styra sin vandring och bestämma vilken information man vill ta del av. Från soffan tog oss Albin Lindqvist, Östergötlands Arkivförbund, vidare till arkivens värld. Hos Arkivförbundet bevaras enskilda arkiv, som saknar tydliga regelverk för bevarande. Genom att bilda ÖLFA 1984 höjdes arkivkompetensen och i samband med den nya samverkansmodellen har ÖLFA fått ett regionalt uppdrag. Albin gav ett axplock ur verksamheten; man anordnar årligen en dagboksvecka, senast i Mjölby, som uppmärksammar dagböcker både som arkivmaterial och samtidsdokumentation, man erbjuder medlemsarkiven att skriva in sina beståndsregister i Visual arkiv, så att arkivförteckningar ska bli sökbara på nätet och man inventerar Gåramålningar som också blir innehållet i nästa årsbok. Och man delar ut ett årligt Kulturarvspris på vårens Kulturarvsdag! ÖLFAs ordförande Peter Kristensson tog över mikrofonen för att dela ut årets Kulturarvspris till Olof Lönnqvist, Söderköping.
Efter lunchen fick vi en teateröverraskning! Några av de medverkande i "Triss i kaniner" berättade om och spelade upp korta stycken ur lustspelet. Handlingen kretsar kring FACITs yrkesskolelever, som kallades kaninerna, under 1960-talet. Premiär den 25 maj! Janne Boman berättade om Kulturarv Östergötlands idé om en "Minnesbuffé". Föremål kan inspirera till berättelser och vara ett sätt att fånga in kulturarv samt historier från dem som är underrepresenterade i insamlingen av kulturarv. Kommer ni ihåg kopplingen mellan ett kassettband och en blyertspenna och vilket minne väcks av en kylklamp från 80-talet? Harald Nilsson och Björn Johansson från DIS Filbyter presenterade sin förening och satsningen på att använda historiska kartor i släktforskningen. DIS (föreningen för datorhjälp i släktforskningen) har ett program för släktforskning och en databas som idag innehåller ca 60% av alla födda i Sverige mellan 1750 och 1900 (25 miljoner poster). Här ges också möjlighet att slutförvara sin forskning och på så sätt göra det tillgängligt för andra släktforskare. Björn visade hur uppgifterna är möjliga att koppla ihop med kartan och hur programmet kan sammanfoga kartor från olika tider, och om man önskar transportera ut informationen till Google Earth. Claes Westling från Landsarkivet i Vadstena berättade om en gemensam pedagogisk hemsida "Broar till historien". Här ska källmaterial lyftas fram och kunna användas som en pedagogisk resurs i skolan. Tanken är att man ska arbeta med olika lokala teman. Elevernas arbete, som kan vara till exempel en film, en animering, en utställning eller en text, kan läggas till på hemsidan och bli sökbart av andra. Redan nu finns ett samarbete med Södra skolan i Motala, där de redan färdigställt arbeten utifrån lokalhistorisk källforskning. Att källforska kan ta tid, särskilt om man ska bygga en modell av en specifik plats ett speciellt årtal. Jan Nordenström har varit med att bygga en modell över Åtvidabergs kopparverk 1869. Det tog ett år att bygga modellen, men fyra år att källforska! Bra fotografier och fina kartor har bland annat varit underlag för bygget. Dessutom vet man vilka som arbetade på kopparverket, genom bevarade lönelistor. Modellen, som finns i den så kallade MUMS-lokalen bredvid Åtvidabergs Bruks- och Facitmuseum, kommer att visas där resten av 2013.
Under eftermiddagskaffet kunde vi njuta av musik framfört av elever och lärare från Kulturskolan. Därefter var det fotografiets tur. Terese Häll, utställningsproducent från Norrköping stadsmuseum, berättade om museets satsning på ett "Rum för fotografi". Där vill man visa både samtida och äldre fotografi med lokal anknytning. Rummet är också en mötesplats för fotografiintresserade och kan vara ett stöd i ett framtida nätverk. Årets utställningar visar på bredden: just nu visas en utställning av pressfotograf Inge Hallberg, som kommer att ersättas av nutida banddokumentation av Linn Koch Emmery. Året avslutas med en utställning om kvinnliga fotografer verskamma i Norrköping kring förra sekelskiftet. Vi höll oss kvar i Norrköping, men förflyttade oss till stadsbiblioteket. Ola Gustafsson talade om bibliotekets e-boksutgivning. Än så länge är fem titlar publicerade och genom detta steg har Norrköpings stadsbiliotek tagit en aktiv roll i e-boksfrågan. Vissa kriterier finns för utgivningen, till exempel ska titlarna vara creative commonsmärkta, för att inte kunna ges ut kommersiellt av tredje part. När manusen är bearbetade skickas de i wordformat till Smashwords, en gratistjänst för registrerade bokutgivare av e-böcker. Manusen konverteras till e-boksformat och distribueras även till bibliotek och e-bokhandlare. De utgivna böckerna spänner från norrköpingskonstnären Jan-Eriks Frisendahl teckningar till 10-åriga Yamina Kagerlands barnbok. Kulturarvdagens sista föredrag stod Ellika Kyndel från Östergötlands museum för. Hon berättade om ett konstpedagogiskt projekt i Norrköping och Linköping, där ett syfte var att få ungdomars syn på vad ett museum ska vara nu och i framtiden. I projektet utkristalliserades en grupp 13-åriga killar som ville arbeta med street art i Linköping för ett år sedan. Genom att samarbeta med konstnärsgruppen Street Expressions har man provat olika tekniker och även ställt ut sina verk i det offentliga rummet. För Ellika är det självklart att graffiti är en del av kulturarv, men också en konstform.
Efter en innehållsrik dag med inblickar i länets kulturarv återstod endast boklotteriet. Tova och Roy tackade alla medverkande, på och nedanför scen, för en trevlig dag. Kulturarv Östergötlands nästa Kulturarvsdag infaller den 28 november i Linköping - välkomna då!
Text och bild: Kulturarv Östergötland
