2002 - Linköping vår

Kulturarvsdag i Linköping våren 2002

Kulturarv Östergötland arrangerade, för fjärde gången, en projektdag för kulturhistoriskt intresserade i regionen den 14 mars; enna gång tillsammans med Länsbibliotek Östergötland. Omkring 90 personer deltog. De flesta var naturligtvis östgötar, men det kom även en grupp från Vimmerby, där man just nu håller på att starta ett större kulturhistoriskt projekt. Syftet med dagen var att visa vad som är på gång i regionen, men också att medverka till att kontakter knyts mellan alla dem som har den gemensamma nämnaren Östergötlands kulturhistoria.

Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland, och Dan Malmsten, Kulturarv Östergötland, hälsade deltagarna välkomna.

Kulturarv Östergötland
Hans Nilsson, Kulturarv Östergötland, 
berättade att man vill tillgängliggöra och bevara kulturarvet i Östergötland. Ett strategidokument är på gång. Hemsidan, www.tema.liu.se/kultarv, utvecklas. Som webbdesigner arbetar Christina Nibelius på 20%. Kulturarv samarbetar med Riksantikvarieämbetet i den nationella satsningen Agenda Kulturarv. Arbetet ger även kontakter utanför länsgränserna. Man arbetar tillsammans med länsmuseet för att Kulturarv Östergötland ska få ett nationellt uppdrag. Tack vare pengar från Sparbanksstiftelsen Alfa hoppas man att tillsammans med Östergötlands hembygdsförbund kunna lägga in hembygdsföreningars bilder i databas och så småningom ut på nätet.

Lokala forskarmiljöer på bibliotek
Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, berättade: 
I samarbete med Kulturarv Östergötland håller Länsbibliotek Östergötland och kommunbiblioteken på att komplettera lokalsamlingsrummen på kommunbiblioteken med datorer och Internet. I höst invigs lokalsamlingsrummet i Ödeshög. 
Majoriteten av kommunbibliotekens bokkataloger, inklusive lokalsamlingarna, finns nu på nätet. En mycket fin resurs, inte minst för den som är intresserad av Östergötlands kulturhistoria. Via Kulturarvs portal når man dessa via länkarna Ny litteratursida, Litteratur och Databaserna. 

Agenda Kulturarv
Bror-Tommy Sturk, Länsstyrelsen, och Klas Ternström, projektledare för Agenda Kulturarv i Östergötland
Samarbetesprojektet Agenda Kulturarv är den bredaste gemensamma satsningen inom kulturmiljövården hittills. Det innebär ett utvecklingsarbete mellan länsstyrelsen, länsmuseet och Riksantikvarieämbetet i bred samverkan med omgivande samhälle. Syftet är att förnya kulturmiljövårdens arbete, inriktning, demokratiska förankring och slagkraft. Kommunerna och hembygdsrörelsen är också aktiva i detta projekt. Under år 2002 inkommer 250 000 kr till detta projekt. Agenda Kulturarv kommer att samverka med Kulturarv Östergötland och använda dess portal som sitt ”fönster” på nätet. Klas Ternström är projektledare för Agenda Kulturarv i Östergötland. Han är anställd på länsmuseet och vill tillsammans med Kulturarv Östergötland och länsstyrelsen genomföra informationsmöten i alla våra kommuner för att väcka kulturarvsfrågorna.

Produkt & Bild Mjölby
Marie Hagsten, byggnadsantikvarie på Länsmuseet och 
Tomas Herrgårdh, kultur- och fritidsnämnden i Mjölby:
Produkt & Bild Mjölby syftar till att dokumentera och tillgängliggöra det industriella kulturarvet i Mjölby. Det är ett samverkansprojekt mellan Mjölby kommun, Östergötlands länsmuseum och Kulturarv Östergötland. Dokumentationen inriktar sig i första hand på bilder och produkter från kommunens industriella utveckling, men berör även arbetsliv och industriutveckling i stort. Tack vare pengar från Kulturrådet kan man driva projektet. Nätverket består av Mjölby kommun, ABF, hembygdsföreningar och nyckelpersoner. Projektet har gjort industribesök och ordnat informationsträffar i Mjölby, Skänninge och Mantorp.
En del av bilderna kommer också att läggas i den gemensamma databasen ”Östgötabilder”. 
I maj ordnas en utställning på Mjölby bibliotek. Den kommer sedan att gå runt i kommunen.

Emigrationen från Kinda
Torbjörn Gustavsson, ordförande i Kultur och Fritid, Kinda och Jerker Carlsson, Kultur & Fritid, Kinda kommun:
Ett projekt för att dokumentera och tillgängliggöra material från den stora våg av utvandrare som lämnade Kindaområdet under främst 1800-talets andra hälft. Projektet drivs av Kinda kommun i samverkan med Kulturarv Östergötland. 
Från Kinda kommun skedde den första organiserade utvandringen till Amerika från Sverige. Redan 1845 avreste Peter Cassel med familj, släkt och vänner till Amerika. Sällskapet bestod av 21 personer. Vid denna tid fanns i Kisa apotekare Carl Gustaf Sundius som drev en "emigrantbyrå" i sitt apotek i nuvarande Emigrantmuseets byggnad (Café Columbia).
Kinda och Kisa har på emigrationsområdet unika tillgångar som man vill plocka fram. Utöver själva samlingarna i "Emigrantmuseet" finns en exklusiv brevsamling i bibliotekets arkiv. Arbetet med att digitalisera denna brevsamling har påbörjats. I biblioteket i Kisa ska intresserade kunna få tillgång till att i trevlig miljö och på egna villkor forska kring emigrationshistoria. Möjligheter kommer förhoppningsvis också att i framtiden erbjudas att via Internet nå kontakt med Kisa och få tillgång till forskningsresultat.
De brevsamlingar som finns i bibliotekets arkiv är unika och intressanta för forskare alla kategorier. Där finns nästan 2000 brev som skickats från USA till Sverige på 1800- och 1900-talen. Arbetet sker i samarbete med Kulturarv Östergötland och Universitetet. Ett brevskrivarregister har upprättats av SVAR i Ramsele.

Upplevelsehistoria
Björn Larsson, Östergötlands Hembygdsförbund och Anna Carlqvist, Pedagogiskt centrum:
Hembygdsgården är det centrum dit skolklasser ofta inbjuds att leva under en dag: leka, handla, laga mat, äta, uppleva skolan förr i tiden m.m. Innan klassen kommer till hembygdsgården har de förarbetat dagen i skolan genom ämnesövergripande arbete. Dokumentation av upplevelsedagen görs också. Helheten är det viktiga, inte bara upplevelsedagen.
I samarbete mellan bland annat universitetet, länsmuseet och Linköpings kommun görs nu en gemensam satsning
för att nå ytterligare ett steg vad gäller upplevelsehistoria och skolan. Detta berättade Anna Carlqvist om. Man bygger exempelvis upp kurser för pedagoger i skola och förskola. Den 16 april blir det en inspirationsdag i Tinneröområdet utanför Linköping. En hemsida för projektet ska skapas och läggas på Kulturarv Östergötland. 
Mycket av inspirationen till detta arbete kommer från Kalmar och deras arbete med ”Magiska tidsresor”.

Hembygdsföreningarnas bilder och Kulturarv Östergötland
Björn Larsson och Leif Wallentinsson, Kulturarvs-IT:
Genom Sparbanksstiftelsen Alfa har pengar gått till detta projekt. Det hela startade med ett samtal mellan Björn Eriksson, landshövding, och Ragnar Gustavsson, f.d. landstingsråd. Arbetsgruppen består av Kulturarv Östergötland, Östergötlands Hembygdsförbund samt representanter från de redan befintliga registreringscentralerna i länet.
I projektet planerar man att välja ut några hembygdsföreningar som själva får skanna och registrera egna foton. Dessa läggs sedan samman i en gemensam databas som förhoppningsvis kommer att bli nåbar på nätet.

Historieportalen
Barbro Johansson, Länsmuseet och Agnes Carlsson, webbdesigner på Länsmuseet:
Historieportalen är en webbplats för alla historieintresserade i Östergötlands skolor och hushåll. Ett samarbete mellan Östergötlands länsmuseum, Kulturarv Östergötland och ITiS i Linköping. Inom denna ram har man nu startat projektet Östergötland – ett historiskt laboratorium. Detta projekt under kategorin museipedagogik har fått pengar från Kulturrådet.
Östergötland har i detta projekt delats in i åtta typområden: slottsmiljö, skärgårdsbruket, industristaden, medeltidsstaden, bondstaden, bruksmiljön, Tinnerö-forntid, bondens landskap. En webbplats ska byggas upp till varje typområde. Man vill nå ut till skolor, hembygdsföreningar med mera. Skolelevers forskning ska läggas ut på respektive webbplats.

Valdemarsvik och Finspång
Hans Nilsson, Kulturarv Östergötland berättade
att man har gjort en indelning av typområden i Östergötland: industristad, agrar köpstad, slottsmiljö, gården i skogsbygden, Tinneröområdet, bruket, emigrationen, medeltidsstaden skärgårdsbruket.
Under 2002 gör man en specialsatsning på Finspång, Valdemarsvik och Skänninge för att sprida kunskap om kulturarvet.

Hannes Carlsson, Valdemarsviks kommun,
talade om tre olika typer av inventering som är på gång: inventering i samband med Östgötaleden, inventering av hela Valdemarsvik samt ett sevärdhetsregister. Sevärdhetsregistret finns idag på CD med 2417 poster och 1200 bilder. En uppdaterad version med flera poster är på gång.
Birger Persson, Risinge hembygdsförening:
Inventering av SAPA i Finspång pågår. Det finns 9700 objekt i databasen just nu.

Östergötlands historia på länsmuseet
Marietta Douglas, länsmuseet:
Ny basutställning är på gång i samarbete med Kulturarv Östergötland, dels på museet och dels på nätet som en fördjupningsdel.
Man ska dela upp museets yta på två delar: en med Östergötlands historia på 525 kvm och en med Formen i Östergötland på 350 kvm.
Östergötlands historia ska ha fem teman med olika formgivare för de olika temana. Den medicinhistoriska utställningen behåller man som det sjätte temat. Introduktion, människan, människovärdet – demokrati, landet – staden, tekniken i människans tjänst. Formen i Östergötland ska ha två mindre ytor för tillfälliga utställningar.
Fördjupningsdelen Östergötlands historia på nätet blir som en slags historiebok. En internetberättelse om länets historia.

Östgötaleden – en kulturled
Bengt Grip, ledamot i styrelsen för Östgötastiftelsen, ersatte Maria Brenner som blivit sjuk.
Östgötastiftelsen, som är en ideell förening, bildades 1972 och har sedan dess arbetat för att förbättra och utveckla människors behov av natur, miljö och friluftsupplevelser i Östergötland. Huvudfinansiärer för verksamheten är landstinget och kommunerna i länet. Föreningar och organisationer är medlemmar i stiftelsen. Lennart Fogelqwist är ordförande och Maria Brenner är personell resurs.
De viktigaste verksamhetsområdena är IP-skogen, stugbyar, sopstationer och Östgötaleden. Man vill främja det unika i Östergötland. Östgötastiftelsen samordnar Östgötaleden och sköter drift och underhåll, och kommunerna sköter verksamheten. Östgötaleden är inte utbyggd i Finspång, Motala och Vadstena ännu.
Man planerar nu att få ut Östgötaleden på webben genom etappbeskrivningar, kartor, beskrivning av sevärdheter (vad gäller natur- och kulturvärden), service, övrig info som kartförsäljning, transporter m.m. Man vill också utveckla en aktiv sida för skolornas fortsatta hemarbete och ge länkar till fördjupade studier.

Avslutning
Efter ett populärt boklotteri avslutades dagen. Kerstin Olsson uttryckte sin glädje över samarbetet med Kulturarv Östergötland och Dan Malmsten tackade länsbiblioteket för gott samarbete och stadsbiblioteket för gott härbärge för denna kulturdag.

Text och bild: Elisabeth Strömberg