Gruvstugan
Vid de större gruvfälten fanns en gruvstuga. Därifrån administrerades verksamheten. Där kunde Bergskollegiets tjänstemän Markscheidarna, (kartograferna) och Geschworner (gruvbyggarna) studera sina kartor och dokument. Där hölls rådslagen och där förrättades ofta en andaktsstund innan man klev ned i de farliga schakten.
Storgruvans gruvstuga finns inritad på kartan från år 1692. Gruvstugan låg då på andra sidan vägen. När vår gruvstuga är uppförd vet vi inte. Huset är troligen flyttat. Kanske har virket tidigare använts för byggnationer nere i gruvan.
Enligt traditionen har gruvstugan tjänat som bostad för den siste gruvfogden Samuel Rylander. Rylander bodde vid Malmstorp år 1825, då man en sista gång försökte tömma gruvan. Bergslagen hade då upphört och Samuel Rylander står skriven som gruvarbetare.
Gruvstugan under 1800- och 1900-talen
Hällestads Bergslag upphörde 1820 men gruvdrängstorpen vid "Södra Grufvan" fanns kvar långt in på 1900-talet. Gruvkarlarna blev skogsarbetare, sysselsatta med den för järnbruken livsviktiga skogskolningen.
Dagens Gruvstuga är ett bland flera andra gruvdrängstorp. Sju eller möjligen åtta familjer bodde vid "Södra Grufvan". Kyrkböckerna redovisar torpen och deras inbyggare gemensamt under samlingsnamnet "Södra Grufvan".
På övervåningen i Gruvstugan finns ett pyttelitet rum, som enligt traditionen kallats "Lassekammaren". Utrymmet har sannolikt tjänat som bostad för inhyseshjon, av vilka flera funnits skrivna vid "Södra Grufvan". Inhyseshjonen tillhörde de fattigaste bland de fattiga. Ofta var de gamla, sjuka eller på olika sätt handikappade människor.
Efter andra världskrigets slut då avspärrningarna släppte, tog utflyttningen från landsbygden fart. De som då hade ansvaret för skogsnäringen insåg, att förhållandena måste förbättras, om skogen skulle få behålla sin arbetskraft. För att öka trivseln försökte man skapa små bebyggelsekoncentrationer ute i bygderna med en större arrendegård och en samlingslokal som medelpunkt.
Gruvstugan som på fyrtiotalet använts som tvättstuga blev nu samlingslokal. Gruvstugan har under lång tid fyllt sin funktion som en form av bygdegård. Ett forum för studiecirklar, sammanträden, filmförevisning och föredrag. De årliga Luciafesterna lever ännu i minnet hos dem som då bodde i trakten. Behovet av Gruvstugan som samlingslokal finns inte längre. Dagens ambition är, att göra Gruvstugan till en länk mellan vår tids människor och de som levde och verkade vid "Södra Grufvan" under Bergslagsepoken.
