Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.


Fågelperspektiv från vattentornet öster ut. Chicago 1899

Arbete i Amerika

De första utvandrarna från Kinda sökte sig mot jordbruksområdena i amerikanska mellanvästern. De startade egna farmer eller arbetade för någon annan farmare. Efterhand som tiden gick stannade fler och fler kvar i de snabbt växande städerna och tog arbete i industrin. För framförallt kvinnorna, men även för många män, kom den snabbt växande välfärden i Amerika att leda till att serviceyrken efterhand blev allt populärare. 

För de nyanlända gällde ofta att de fick arbeta sig upp och till att börja med ta de arbeten som amerikanarna själva inte ville ha. "(…) alla grova och otrevliga arbeten får utländningarna göra både Tyskar och Svänskar och alla (…)", skriver familjen Peterson 1893. 

Kännetecknande för många av våra utvandrare är att de ofta prövar sig fram via flera olika yrken. Amerika var stort och hela tiden föränderligt och det gällde för kindaborna att anpassa sig till det nya landet.

Arbete i jordbruket

De första utvandrarna, som startade egna farmer berättar ofta om den goda jorden, men också om det hårda slitet. Många brev är från lantarbetare som arbetade som drängar eller pigor hos någon annan. Dessa lantarbetare var mer flyktiga och kunde, beroende på deras kontrakt, flytta runt en hel del. 

Dessa arbetare varvade dessutom ofta jordbruksarbete med industriarbete beroende på säsong och möjligheter till försörjning.

Lantbruk i Pender, Nebraska som byggts upp och brukats av en Kisabo omkr. 1900.  Han arrenderade jorden av indianerna.

Bild: Lantbruk i Pender, Nebraska som byggts upp och brukats av en Kisabo omkring 1900. Han arrenderade jorden av indianerna.

Brev 229 Lockridge Iowa juli 1860 
(...) Här är gjorden ganska lät brukat wi plöjjer iän endast en gång, ock så, sår wi säden, och harwar, och där med är dät gjort. Här kan En man, Ensam, bruka och wäl sjöta säi til, 60, tuneland öpen åker, med endast lite hjälp i bärjningstiden, Majsen äller wad wi kallar indien Corny är Ett förträffeligt säde, och dät kan wi bärja nä vi har bäst om tid, om hösten äller wintern och jag har ännu omkring fämtie, 50, tuner som jag icke inbärjat sedan förledet år, som är ute på åkern.(...) 
E, Peter, Andersson 

===

Brev 457 från Salina Mars1871 till Älskade broder Samt Dess Hustru å Son 
(...) Agusut och Alfred de är på Sina Samma platser som när Jag Skref Sist de har kläder och födan och 30 dållar om året, deras mat är tillredd som kalas i Sweden Så de behöfver icke fara illa må ni tro augusta tjänar hos amerikanare och har kläderna och födan för närvarande. Oscar är på ett amerikans ställe och har kläder och födan och där skall han vara i 3 år till. Carl Gust Ärnst är hos en Svänsk här i Sättlanden(?) till Nysvéden där skall han vara i 10 år och hafva kläder och födan och 100 doller. Alla dässa barnen hafva fri amerikansk Skola 6 månader om året. de små flickorna har äfven ganska god hälsa Maria Charlotta hon är på samma plats Som när jag Skref Sist, hos Larsson från ? af Nykil. Gustava Dårothea, hon har ömsatt plats Och är hos Löfvendahl för närvarande de tycker hon är Så munter å treflig så de vill hafva häne en tid framåt (...) 
C J Sundwall

Felix Netzell, Konstanti Gustafsson, Gunnar Zackrisson (Lundin), ?,  och Karl Isaksson.

Bild: Felix Netzell, Konstanti Gustafsson, Gunnar Zackrisson (Lundin), ?, och Karl Isaksson.

Brev 627 Wallars S. D. Sept 12 1906 till ömt älskade föräldrar och syskon! 
(...) Och därifrån gick wi upp till Södra Dakota så att jag arbetar nu på en stor farm Wi hava 26 par af arbeshestar och en massa unghästar, ridhästar och Hingstar. Salmon skulle wa här så kunde han få köra så mycke han wille. Wi är 5 man här på farmen och han har öfver 2,000 äcker af åker Wi har spent för skördemaskin när solen har gott upp och så har det gott till dess nedgång endast bytt om hästar middagarna Många hästar har fått solstyng och dött sedan som en fluga men gubben säger här pojkar om hvarge häst skall dö så skall skörden af. det är en öfwerdådig skörd här i år. Wi startade att tryska i sept, och wi har nog göra en god stund ännu(...). 
Jacob Eckman

Källa: 
Kinda lokalhistoriska arkiv/Emigrantbrevsamlingen/Brev 229, 457, 627 
Avskrift: Ing-Marie Wallin

Arbete i industrin

Den snabbt växande industrin behövde många nya arbetare. För de nyanlända gällde att så snabbt som möjligt få tag i ett arbete och börja tjäna egna pengar. Hårda kroppsarbeten såsom de i gruvorna var ganska vanligt för de nyanlända. 

Vi ser i Josef Ekmans brev från 1899 hur han som så många andra hjälpts av släktingar till sin första anställning. I hans fall vid Pullmans i Chicago där det tillverkades järnvägsvagnar. Industriledare och arbetare drog emellertid inte alltid jämt, vilket vi kan se i hans bror Jacobs brev, skrivet fem år senare. En ytterligare bror på Pullmans, Sam Ekman, tycks å andra sidan mer förnöjd i sitt brev hem 1914.

Gruvarbetare 1894.

Brev 326 Dagus Mines Elk Co Pa april 1888 till Karl Johan Larsson i Krutebo 
(...) Eftersom jag är lyckligt framme och börgadt Arbete med en god helsa jag börgar Arbeta kl. 7 f m medag kl. 12 midag på arbetet en qvart i 1 em af Arbete när kl felar en qvart i 6 em således har vi 10 Arbetes timmar om dagen jag skall låta eder veta att jag har varit inne i Grufvan idag och set den öpning som är i Grufvan det är med ingångar och järnvägsspår så långt som en sträcka af en half 1/2 mil som är ett Kolager om Kring 2 1/2 aln i höjd det är ett berg både öfver och under kållagert det är grennar med spor från huvudsporet utåt sidan är mörkt så man ser ej utan lysse der Arbetarna har sinna lampor fästad i sin mössan det låter otroligt med är sant det är mycket i värde der man ej kan tro under jordytan det synnes att uppfinning är stor i dessa land med Arbete drifvar iså stora banor(...) 
Oskar Andersson 

===

Brev 481 från Pullman Chicago 1899 till Anna Svensson, Hult, Norra Vi 
(...) Och ni moder skall ej grunna så mycke på mig för det är onödigt ty jag lider ingen nöd ty varje dag som går så får jag betre och jag varken super eller spelar eller spenner mina pengar onödigt på annat vis men då man skall betala för rum mat och vask så får jag ej så mycke öfver men jag får lära mig ett yrke som är värd mycke mera än penninga och det säger alla att det är icke en i tusendet som kommer in på Pullman och icke kan något och får en sådan arbete som jag fick det har jag att tacka mina farbröder för och farbro säger att i Sommar får jag 2 daler om dagen nu har jag ej mera än 180 om dagen. vi har bygt vannar som kosta 40 tusen daler stycket och det är ej mindre än 82 slags olika fina tredslag i den di är så fina så jag har aldrig set så mycke dyrbara saker som det är i den. (...) 
Josef Ekman

Ånglok E.P. & S.W.

Bild: Ånglok E.P. & S.W.

Brev 605 från Alexandria, Minn den 3 okt 1904 till Ömt älskade föräldrar och syskon 
 Wi slutade i Pullman den 1 sep för der är inget arbete nu, det war icke allenast wi utan war enda man som arbetar där, basar och allesammans. Och det har Company gjort därför att arbetarna ej will rösta på samme pressedet af america som Company will hava, så man wett ej hur länge det commer att stå still, det blir nog inge arbete där för än efter pressedet walet eller först af nästa år. Pullman blir nog ej så bra efter detta som det har warit för di säger att dagpenningen skall cattas 25 to 50 proc. 
Jack Ekman 

===

Brev 1024 från Chicago, Ill March 28 1914 till Bästa syster Lisa 
(…) Mor frågade vad vi arbeta på. Jonas han inreder Pullmans såvvagnar med, sätter in de dära lådorna som dom sover i och all inredningen i vangnarna en fin och god jobb han tjänar en 6,7 doler (daler) om dagen det är akords arbete så man får för vad man gör. Och jag har arbetat på litet utav varje nu sätter jag in sitsar och reårsoffer men vet ej hur lenge jag kommer att hålla på med det. Förut har jag arbetat i Stålvärkstaden där dom sätter ihop själlva stommen där sätter jag upp rullar som fönstren går upp och ned i. Där var ett falligt liv tusentals med nithammare som hakkade och skrälde så första gången man hör det så tror man att öronen skall spricka Jag får en 33, 35 sent i timma (…). 
Sam Ekman 

Källa: 
Kinda Lokalhistoriska Arkiv 
Kisa Emigrantmuseum 
Avskrift: Ing-Marie Wallin 

Arbete i servicenäringen

De snabbt ökade förtjänsterna gjorde att allt fler kunde skaffa sig hjälp i hemmet, med barnen och i arbetet med familjens trädgård. Hotell, sjukhus, affärer, nöjesbranschen m.m. byggdes ut och efterfrågan på personal var stor. Den nya tiden ändrade också folks vanor då båda kunde börja arbeta utanför hemmet. Vi ser till exempel att man börjar köpa färdiglagad mat, "Köpebröd", istället för att baka hemma. 

Serviceyrkena kunde vara nog så slitsamma många gånger. Inte minst den första tiden, när dessutom språket ställde till problem, kunde vara besvärlig. Det fanns också de som i brev hem till Sverige direkt avrådde andra från att följa efter till Amerika.

Nya hästkrafter.

Brev 150 från Omaha, Nebraska till svåger och svägerska 1893 
(...) Vi alla andra bor här i Omaha. Ida hon är kokerska och Greta hon tvättar och stryker och hon har det mästa hon kan få i betalning och dåm hon arbetar för är ett af de finaste folken i stan. Sovis är just hemkommen ifrån sin plats och Sina hon är hämma och lagar mat åt oss. Otto har kört bröd för en Svensk bagare i vinter och set äfter tre hästar. Men nu kör han bröd för en stor bagare. Där bakar de omkring 11.000 brödkakor om dagen. Jag vet icke hur många körare de har men dät är allt många. 

Enock och pappa har arbetat i ett tegelbruk förr i sommar och de viste af intet på måndagen när de fick betalning och på onsdagen stande verket och det står än. De hade tvo maskiner och de brukade slå omkring 1.000 tegel om dagen. Men när dät regnade kunde de icke arbeta. där är mycket folk och de fick alla göra skäl för dagspenningen pappa och Enock had var 1.75 om dagen. Och nu arbetar Enock på ett hotell och pappa i en trädgård. Jag Guståve har slutat skolan och är hemma men så snart jag får någon plats skall jag gå ut och arbeta. 
Pappa säger att ingen skall resa åt amerika när de är öfver 30 år, alla grova och otrevliga arbete får utländningarna gör både Tyskar och Svänskar och alla. Men dät ser ut för oss som om vi skulle hava amerikansk förmåga att lära arbeta och tala, Greta och vi allesamman talar engelska rätt bra, men pappa tycker sig oduglig för han kan inte lära sig o tala eller förstå( ...) 
Tecknat högaktningsfullt eder Svåger John Peterson och Gustave Peterson 

===

Brev 459 från Lockridge Jeffersons Conty Iowa till Älskade Broder, Hustru å Son 1895. 
(...) Jag will i korthet låta eder weta war mina barn wistas och huru de harett. min ällsta Son august Theodår, har Tjänt bönder, till nu Skall han flytta till Faeirfulld Iowa och blifwa bobetjänst i en Svänsk handellsbod, hans namn ä C Törners bror till Ekorn (Ekborn?)i Linköping han låter hälsa dig Som fordon Skräddarekamrat 2 Johan Alfred, har tjänt bönder hela tiden 3 Augusta har tjänt på atskeliga plattser Och nu tjänar hon i Burlington har 3 dållar i wickan Frans oscar, han är i en handelsbod här på platsen Carl Gustaf Ärnst, tjenar hos en bonde här i närheten Maria Charlotta hon är på sin forna plats här i Settlementett Och har god uppfostran, Gustafwa Dorothea hon är i Swidesborgs Settlement 16 mil härifrån hos Petter Magnus, petter Swensons Son i gata af Amundebo, han är gift och är wälbergad. Så gud vare tack att alla mina kära barn har Sin goda näring för närvarande fast de är af fattig härkåmst här är fär närvarande mycket bättre för barn att blifwa uppfostrade än i Swiden(...) 
Tecknar på det ömmaste C J Sundwall

Skolbuss till Red Oak ca 1920.

Bild: Skolbuss till Red Oak ca 1920.

Brev 14 från Chicago Ill, april 1914 till Hilma Larsson, Kisa 
(...) Kära Hilma, Tänk aldrig på America, en flicka som har ett yrke som du, har det mycke bättre i Sverige. du kunde ej fortsätta med ditt yrke om du reste hit, åtminstone på 4-5 år, inte förrän du kunde tala skriva å läsa god engelska och det dröjer länge innan man kan det. det är många flickor här på Hospitalet som varit sömmerskor i sverige och nu får de göra det grovaste arbete så de har ångest mera än en gång. 

Ja, jag har nu varit här i 8 månader. Tiden har gått ganska fort, ock det är bra att de går fort, jag har så mycket arbete så jag önskar ibland att dagarna vore längre hemma i sverige tror de att flickorna har det så bra här med det är fel, man får i stället arbete som slavar, och i familjeplats är det mycke värre, de svänske flickorna får arbeta som djur till att börja med, då dej kan språket, så om alla vore kloka så skulle de stanna i sverige. (...) 

Källa: 
Kinda lokalhistoriska arkiv/Emigrantbrevsamlingen/Brev 14, 150 och 459. 
Avskrift: Ing-Marie Wallin

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram