---

Vadstena - Alvastra

Vid Alvastra sammanstötte den gamla öst-västliga huvudvägen genom Östergötland med en av de gamla pilgrimsvägarna till Trondhjem/Nidaros.
På denna väg ligger Vadstena, pilgrimsorten som avlöste Nidaros med den helige Olofs grav i domkyrkan, som Nordens största vallfartsmål.

Bild: Gravkalk från Örberga.

Västra Holavedsvägen

Västra Holvägen spelade en stor roll som kulturspridare. Eriksgatans riktning var medsols, här alltså från norr till söder. Sveriges äldsta kyrkor, Herrestad, Källstad, Nässja, Örberga, Rogslösa och Väversunda, ligger på rad här. Flera av dem är inte ursprungliga sockenkyrkor, utan kyrkor knutna till kungsgårdar och stormannagårdar från tiden före egentlig kyrklig organisation.

I flera av dessa finns emporier/läktare varifrån ägarfamiljen (kungen?) kunde följa gudstjänsten. Inom Vadstena kommun finns exempel på nästan alla typer av mindre romanska stenkyrkor. Varför är kyrkorna, som ändå byggdes under en ganska kort tidsperiod, med korta avstånd till varandra (1,5-2 km) så sinsemellan olika? Flera av kyrkorna runt Vadstena hör till landets äldsta, byggda ibörjan av 1100-talet, t. ex. kyrkan i Herrestad byggd 1112.

Det är annars ett sekel, som inte lämnat så stora materiella spår, varken eskilstunakistor eller runstenar som 1000-talet, eller borgar som 1200-talet. Men kyrkorna står där som manifestationer av makt som växte under hela 1100-talet.

Väg 50 går förbi Starby som är en gammal kungsgård där det har funnits gästgiveri sedan 1374, mot Nässja.

Nässja

Nässja domarring/skeppsättning utgörs av 24 kantställda stenblock, ca 2,5 m höga och breda. Runt omkring finns flera skeppsättningar och resta stenar. Anläggningen anses härröra sig från tidig järnålder och ger intryck av att ha varit en viktig samlingsplats för kult och rådslag. Längre åt sydväst finns gravfältet Skäljen. Det skiljer sig från de andra 899 gravfälten utmed Eriksgatan, närmast genom sitt undersköna läge på en udde i Vättern.

Bild övre: Nässja domarring.
Bild nedre: Nässja, fyrkantig stensättning.

Örberga

Örberga kyrka är i likhet med de andra 1100- talskyrkorna söder om Vadstena, byggd av kalksten från Borghamn. Stenbrytningen pågår fortfarande. I Borghamn finns också en fornborg, vid Brottsledet dit det finns vandringsväg.

Vid Alvastra sammanstötte den gamla öst-västliga huvudvägen genom Östergötland med en av de gamla pilgrimsvägarna till Trondhjem/Nidaros. På denna väg ligger Vadstena, pilgrimsorten som avlöste Nidaros med den helige Olofs grav i domkyrkan, som Nordens största vallfartsmål.

Bild övre: Örberga kyrka

Bilden undre: Västverk på domkyrkan i Worms. Man kan se att Örberga kyrka har en arkitektur som påminner om arkitekturen för domkyrkan i Worms.

Rogslösa

Tornet i Rogslösa är äldre än långhuset, som är från 1200-talet. Det har ursprungligen varit fogat till en tidigare kyrka, kanske i trä.

Rogslösa visar inflytande från cisterciensernas byggnader, och munkarnas hantverkskunnande är också framträdande i smidet på den riksbekanta dörren, som sitter i öppningen mellan vapenhuset och långhuset. Det finns liknande dörrar på flera av kyrkorna i trakten, men ingen är så överflödande rikt smyckad som Rogslösadörren. Tornet har ingång från kyrkorummet en våning över marknivån. Kyrkan i Rogslösa har haft anknytning till Folkungaättens Bjälbogren.

Bild: Den berömda kyrkdörren i Rogslösa. Överst en jaktscen. Nere till höger ser vi Mikaels strid med draken. Till vänster pinar djävulen en kvinna, eldslågor slår ut ur hans mun.

Källstad

Källstad är en s.k. tvåvåningskyrka från början av 1100-talet med gudstjänstlokalen i bottenvåningen och profan övervåning, från vars östra del tornet höjer sig. Kyrkan har fått behålla sitt medeltida torn, i övrigt är byggnaden från 1860-talet. Uppe i tornet finns ett kapell för byggherren och hans familj vilket är ett mycket ovanligt arrangemang i svenska kyrkor.

Väversunda

Väversunda kyrka är en tidig 1100-talskyrka, men den har ännu inte blivit dendrokronologiskt undersökt, kanske visar den sig vara den allra äldsta i området. Formspråket är vikingatidens med en drakslinga runt hammarbandet, liksom i den mycket fina dörrens smide, av mästaren Asmundr, som framställer korsfästelsen och syndafallet.

Triumfkrucifixet, dopfunten och fragmenten av eskilstunakistor är från 1100-talet.

Bild: Evangelisten Marcus avbildad som bevingat lejon i Väversunda kyrka.

Omberg

Omberg är nu ett skogsområde, men den inventering av de fasta fornminnena som pågår, visar att berget varit bebott och uppodlat i förvånansvärd utsträckning. Tre stora fornborgar finns, Hjässan, Borggården och Drottning Ommas borg och där finns Hälle källor, en trefaldighetskälla med förkristna anor. Namnet Omberg kan betyda det ångande/immande berget eller Omis = Odens berg. En sagesman, Tage Fredriksson i Broby berättar på 40-talet:

”Innan Hjässan och Hjässa torget blev samlingsplatsen, hade folket samlats vid Hälle källor så långt tillbaka i tiden att jag aldrig har hört talas om när de började där. Vid Hälle källor skulle alla dricka vatten. Klarare vatten fanns inte, det kan jag intyga. Men ingen drack utan att offra något”.

Enligt lokal tradition ska drottning Ulvhild, grundaren av Alvastra kloster, ha förgiftat sina två första makar (den danske kung Niels och kung Inge d.y.) med idegransbär från Omberg.

Fler bilder utmed sträckan

Triumfkrucifixet i Väversunda kyrka. 1100-tal.

Kryptkyrkan vid Sverkersgården, Alvastra.

Alvastra klosterruin.