---

Linköping - Skänninge

Eriksgatans utfart mot väster från Linköping heter Västanågatan och fortsätter via Valla och Mjärdevi mot Kaga och Ledberg.

Vid Tift finns ett av Östergötlands största och märkligaste gravfält. Det har mer än 300 gravar och har använts i mer än 1000 år, genom hela järnåldern. Därifrån har man storslagen utsikt över Roxen och kulturlandskapet norrut mot Vreta kloster.

Kaga

I Kaga kyrka är det lätt att göra tidsresan bakåt. Uppe på vinden ovanför valven kan några av Sveriges fåtaliga romanska målningar beskådas. Enligt traditionen har kyrkan en speciell anknytning till Sverkersätten. Kaga första kyrka var en träkyrka, uppförd av Sverker d.ä:s far i början av 1100-talet. År 1137 ska kung Sverker d.ä. ha tvingat sin farfar Kol till dopet här. Detta sakrament blev dock för mycket för den gamle, som hastigt avled och begravdes iklädd sin dopdräkt.

Bild: Romanska målningar i Kaga kyrka.

Det var till Kaga kyrka som Herr Töres döttrar i Vänge skulle gå, när de blev överfallna, våldtagna och mördade, en balladstory som ligger till grund för Ingmar Bergmans film Jungfrukällan.

Vreta kloster

Vreta kloster är en intressant och historiskt viktig plats vilket visas i dess förekomst i sägner och ballader. Klostret grundades för benediktinorden av kung Inge d.ä. på 1110-talet. År 1162 reorganiserades det som cistercienskloster. Man får nog tänka sig att nunnorna till en början övertog Stenkilska ättens kungsgård, ett långhus med eldstad i mitten och timrad brunn.

Bild: Vreta klosters kyrka.

Till anläggningen hörde också en kyrka i sten som ingår i den nuvarande. Där fanns också en ”vattenledning” i form av en inbyggd bäck som leddes in i klosterområdet.

Flera gånger under medeltidens lopp härjades klostret av eldsvådor och byggdes upp igen, till slut i kalksten, så som var brukligt för cisterciensordens kloster.

Nunnorna kom från de allra förnämsta familjerna i Östergötland och deras klädsel drog på sig klander från det benediktinska generalkapitlet 1232: att man lagt sig till med vit pepla (underskjorta) blusar och långt hår.

Bild: Stenkilska gravkoret i Vreta klosters kyrka.

Tornet i klosterkyrkan är det ursprungliga, ett ”kungligt” torn med västverk och emporium. Där finns även ett runt, mycket ovanligt gravkapell – Stenkilska gravkoret, vars närmaste förebilder är att söka i sydöstra Europa, i Ravenna och inom den ortodoxa kyrkan. Det är egentligen ett relikrum. Utifrån kunde man, knäfallande, se in genom det lilla fyrkantiga fönstret.

Vilka som begravts där är inte med säkerhet klarlagt. Enligt klostrets donatorslängd är det tre bröder – Magnus, Ragnvald och Johan Henriksson. De lär ha varit barnbarn till Inge d. ä. som sannolikt också vilar där med sin drottning Helena.

Målningarna i gravkoret påminner om de romanska målningarna i Kaga som ligger bara ett par kilometer från Vreta. I utkanten av klosterområdet står ett medeltida stenhus som var klostrets spannmålsmagasin. Där är nu ett stenmuseum anordnat och där finns bl.a. en mycket vacker eskilstunakista. Söder om kyrkan är den gamla kyrkogården med biskopsgravarna.

Det finns tre medeltida ballader (förmodligen 1300-tal), som handlar om enleveringar av förnäma jungfrur ur Vreta kloster. Det första ska ha inträffat 1210, då Sune Folkesson av Folkungaättens bjälbogren rövade bort Helena Sverkersdotter, som var drottningens syster. Östgötalagmannen Lars Petersson enleverade 1245 Helenas dotter Benedikta Sunesdotter och 1288 rövades dennas dotter Ingrid Svantepolksdotter bort av Folke Algotsson, son till Västergötlands lagman Algot Brynjolfsson. De två sistnämnda brudroven är nämnda i Skänningeannalerna från 1290-talet, men i fallet 1288 uppger aannalerna att det var från Lindö utanför Norrköping som skandalen iscensattes.

Bild: Från utgrävningarna i Vreta Klosters kyrka, eventuellt hittades en dopgrav från 1000-talet.

Ledberg

I Linköpingstrakten finns ett stråk av ensamt liggande storhögar från 400-500-talet, som utgör ett karaktäristiskt inslag i slättlandskapet. Ledbergskulle är störst, sju meter hög och 25 meter i diameter, en plats omgiven av mystik och spöksägner.

På Ledbergs kyrkogård står en runsten med bilder ur den förkristna mytskatten. Det är inte på den ursprungliga platsen, men sannolikt inte så långt därifrån. Stenen var inmurad i den gamla kyrkan och före det – ingen vet. I Ledberg finns också en fornborg vid Odensfors.

Bild: Ledbergskulle är är Östergötlands största gravhög, 

Viby

Vid Sjögestadbro över Lillån har sannolikt den runsten stått som nu finns vid Sjögestad kyrka. På Sjögestad gårds och Prestorps ägor finns en galgbacke, två runstenar och ett stort gravfält samt rester av en forntida väg – förmodligen den ursprungliga Eriksgatans.

Viby kyrka, med tornet från 1100-talet, är byggd på en förkristen offerplats. Där fanns också en trojenborg, en labyrint vars forntida betydelse inte är känd.

Öjebro

Den gamla Öjebro som nu finns är från 1700-talet, den är mycket vacker, men ligger inte vid det ursprungliga övergångsstället. Kvarnbyn Öjebro var en betydelsefull plats under medeltiden med sina cirka 15 kvarnar och pärlfiske (!) i Svartån.

Järstad

Järstads kyrka är från 1200-talet. Det är en av de få tegelkyrkorna på slätten; tekniken för tegelslagning kom till Sverige med tiggarordnarna. I tornmuren har man hittat ett inmurat människoskelett i en kista. Kan det vara Ingrid Ylva, Birger jarls mor, som ville begravas stående, enligt sägnen? Utanför kyrkan står en runsten.

 

Fler bilder utmed sträckan

Stenkors på Viby kyrkogård. Här begravdes kristna innan kyrkan byggdes – men även hedningar. Kyrkan står på en förkristen gravhög. Stenen är från 1000-talet.

Galgbacken och hålvägen vid Kårarp, Sjögestad.

"Gamla kungshögen" vid Sättuna. Enligt sägnen sitter kung Sverkers farfarsfar Kettil okristen i den.

I utkanten av klosterområdet i Vreta kloster står ett medeltida stenhus som var klostrets spannmålsmagasin. Där är nu ett stenmuseum anordnat och där finns bl a denna eskilstunakista

Kanikehuset i Västerlösa. Huset hörde samman med en tjänst i domkyrkan i Linköping. 1200-tal.

Järnåldersgravfältet Lunds backe. Östergötlands Stonehenge. Med litet god vilja går det att läsa in en sol/mån-kalender i stenarnas placering.

Kvarnbyn Öjebro vid Svartån. Där fanns som mest 17 kvarnar och vattenkraften har utnyttjats sedan tidig medeltid.