Kvinnorna

Kvinnorna på 1600-talet levde lika olika liv som kvinnor gör idag. Förutsättningarna för hur livet såg ut styrdes mycket av vilket stånd man föddes in i. Om man levde i välstånd och drev ett gods som Agneta Wrede eller om man levde på ett torp med ensamt ansvar medan mannen låg ute i fält. Eller om man drabbades av häxepidemin.

Häxprocesserna under 1600-talet måste ha påverkat de flesta kvinnors liv under den här perioden. För dem som inte drabbades, fanns väl oron där för att drabbas? Hur såg kvinnorna på hetsjakten? Stöttade de varandra? Eller var oron och övertygelsen starkare? Att vara kvinna på 1600-talet tedde sig såklart olika precis som det gör för kvinnor idag. För de kvinnor som inte tillhörde de övre stånden påverkades förmodligen livet i högre grad av avsaknaden av mannen. Många män drog ut i krig och kvar på gårdarna blev kvinnor och barn. Det här gjorde att kvinnornas tillvaro förändrades eftersom de fick ta större ansvar för det agrara arbetet.

Kyrkans makt var stor. Viktigast för 1600-talsmänniskan var Bibeln. Och enligt kyrkan skulle kvinnan vara en trofast hustru, hon skulle vara lydig och ärbar. Fruktsam och gudfruktig. Kvinnans roller var knutna till familj och släkt – och till hemmet. Kvinnan var dotter, mor, maka, änka och kanske granne. Men stormaktstidens kvinna kunde också ha en position med kraftfulla verksamheter, en kvinna kunde driva en gård, ett gods, bedriva handel och kommendera män. Allt beroende på vilket stånd hon tillhörde och vilka förutsättningarna var.

Att uppfostra en flicka

1600-talets uppfostran kan sammanfattas som en kamp mot naturen, skulle man kunna säga. Det beteende som accepterades av de vuxna, var det som var svårt för barnen – som är svårt för de flesta barn både då och nu. Att vara tyst, att alltid tänka på hur man uppförde sig, att inte uttala en egen vilja. Som förälder var det inte viktigt att vara omtyckt. Det var inte genom att vara omtyckt som föräldern upplevde kärlek från barnen. Deras mål var att forma en god samhällsmedlem. En god kristen. För det krävde de att få tillbaka vördnad och respekt.

Att vara flicka under stormaktstiden handlade mångt och mycket om kunskapsöverföring under barndomen och ungdomstiden. Flickorna uppfostrades till att bli en god mor och en förståndig hushållerska. Men ett hushåll kunde inbegripa allt mellan ett torp och ett gods. Dugligheten var viktig – den var ärofylld. Flickorna fick såväl teoretiska som praktiska kunskaper. Man skulle vara läraktig, flitig och outtröttlig.

Den auktoritära uppfostran i kombination med att de flesta flickor giftes bort vid ung ålder måste ha försvårat flickans chans att göra sin röst och sin vilja hörd. Eller kanske att skilja ut sin egen vilja? Både i val av man men också senare i äktenskapet. Rollen som dotter och som hustru hade stora likheter. Aga och tuktan.

 

Målning akvarell: Två män och en kvinna i 1600-tals kläder - Nordiska Museet