Löfstad slott

Löfstad slott byggdes av Axel Lillie och hans hustru Christina Mörner. Bygget påbörjades på 1630-talet – och byggdes helt enligt tidens stilideal. Influenserna kom från Europa. Under årens lopp har slottet byggts om och förändrats men en del byggnadsdetaljer från tiden finns kvar.

1686 stod alltså det Löfstad klart, som Axel och Christina planerat. Åtskilliga slott byggs i Östergötland under 1600-talet, man skulle kunna säga att det var en byggboom av slott och storgods i hela landet under den här perioden. Stjärnorps slott utanför Linköping, Ulvsunda slott samt palatset Makalös i Stockholm var några av de slott som uppfördes under samma period. Hur kom det sig att så många storgods byggdes i Östergötland? Det var flera olika aspekter som bidrog till det. Många av de fältherrar som under trettioåriga kriget förtjänat stora inkomster hade sina rötter i Östergötland och placerade kapitalet i egendomar. Det var också så att under den här perioden var länet en del av landet som inte var indragen i krig. Det gjorde att man ansåg att det var lönsamt att investera i landskapet.

Slottet byggdes

Det var av vikt att slottsanläggningarna skulle kostas på – ordentligt – för att kunna mäta sig med kontinentens slott. Ungefär fem år efter att Christina Mörner fått Löfstad slott som brudgåva av sin man Axel Lillie d.ä. påbörjades planerna med att ersätta den gamla mangården med ett nytt större stenhus, helt enligt tidens bruk. Redan 1638 var flygelbyggnaderna under uppförande och huvudbyggnaden under tak. Byggandet fortsatte under hela 1640-talet, då Axel Lillie mestadels var utomlands. Det var då Carl Mörner, Axels svåger som drev bygget av nya slottet. Byggnadsarbetet tog fart på allvar 1650 då Axel själv ledde det, det var nu frisen med porträtthuvudena av Axel och Christina tillkom. Gå ut på borggården, rikta näsan mot huvudentrén och höj blicken – där blickar Axel och Christina ut.

Ungefär 1660, efter år av ombyggnationer tog Axel och Christina huvudbyggnaden i bruk, då var kakelugnarna på plats.

Jean de Rogiers karta

Lantmätaren Jean de Rogiers upprättade en karta 1652 över godset. På kartan syns hur ägorna var fördelade och var torpen låg. Ägorna angränsade till Löfstadsjön i norr, Resebro mosse i öster, skogsmark i söder och åkermark i öster. Mitt på kartan finns huvudbyggnaderna utritade. Slottet är markerat som en kvadratisk borggård som omges av fyra längor. Bredvid ligger den kvadratiska barockträdgården och bortanför den finns de gamla byggnaderna. Det var de som utgjorde det Löfstad Axel Lillie d.ä. återvände till från kriget i mitten av 1630-talet.

Även vägarna finns utmarkerade och de finns delvis kvar än idag.

1652 upprättade Jean de Rogier en karta över godset. Han var lantmätare och på kartan kan vi bland annat se var torpen låg och var vägarna gick.​

Erik Dahlbergh och Suecia Antiqua et Hodierna

Det är nästan fyrahundra år sedan Axel och Christina byggde Löfstad och en del detaljer från 1600-talet finns kvar, bland annat friserna över huvudentrén, det bevarade väggpartiet här i kyrksalen, samt det bemålade taket i gästabudssalen. Vi vet på ett ungefär hur 1600-tals slottet såg ut och det är mycket tack vare en man vid namn Erik Dahlbergh som levde 1625-1702. Han ägnade en stor del av sitt liv åt Suecia Antiqua et Hodierna som betyder det forna och närvarande Sverige. Det är ett planschverk med koppargravyrer som består av flera hundra bilder på städer i dåvarande Sverige men det består också av slott, herresäten, kyrkor och historiska platser. Det var Erik som utarbetade dessa och från Frankrike och Holland anlitades de bästa gravörerna. Arbetet bekostades av staten. Gravyrerna stämmer dock inte alltid överens med hur verkligheten såg ut. Det hände att Erik ritade själva motivet med planerade ändringar – ändringar som sedan inte alltid blev av. En del av motiven överensstämmer inte heller med verkligheten utifrån den aspekten att de framställs som större och pampigare i jämförelse med omkringliggande bebyggelse. Vid den här tiden var Sverige en stormakt och det här var ett sätt att sprida nationell propaganda.

Erik Dahlbergh besökte Löfstad slott vid två tillfällen, 1663 och 1669.

 

Suecian

1600-talets Löfstad

Hur såg då slottet ut på 1600-talet? Huvudbyggnaden mot borggården var i tre våningar, med ytterligare en souterrängvåning mot parken. Taket var ett högt sadeltak med valmade gavlar och med en takryttare. Det fanns fönsterkupor med trappstegsformer – samt höga skorstenar i takfallen. Fasaderna mot borggården var bemålade med bland annat krigare i helfigur. Fönstren hade dekorativa omfattningar, troligen målade eftersom inga spår av huggen sten påträffats.

Flyglarna i två våningar avslutades med torn med trappgavlar och särskilda trapphus. Mellan de två tornen fanns en mur – med sju portaler. Även flyglarna hade målade dekorationer runt fönstren. Av portalerna på byggnaderna är de flesta bevarade från 1600-talet.

Slottet moderniserades

Axel Lillie dog 1662 och Cristina Mörner året därpå. Godset ärvdes av äldste sonen Axel Lillie d.y. som gav slottet till sin fru Maria Elisabeth Stenbock i morgongåva vid bröllopet 1665. Under deras tid på slottet skedde en omfattande ombyggnation. Den kände arkitekten Matthias Spiehler anlitades för uppdraget. Utseendet förändrades bland annat genom att taken förvandlades till säteritak. Flyglarnas torn höjdes och försågs med fönster.

När Axel Lillie d.y. och hans hustru Maria Elisabeth Stenbock avled år 1692 respektive 1693 gick slottet i arv till äldste sonen Axel Johan Lillie. Likt sin far och farfar gav han slottet till sin fru i morgongåva. Han gifte sig med Agneta Wrede 1693. Äktenskapet blev kort. Axel avled i Pommern 1696 och det blev Agneta Wrede som kom att förvalta Löfstad.