Motala Ström med arkeologi

Vid Motala ström har det hittats bruksföremål och skelettdelar i onormalt välbevarat tillstånd. Det beror på Strömmens syrefria bottensediment. Kanaljorden användes under den del av äldre stenåldern som kallas mesolitikum (från grekiskans mesos, mellan, och lithos, sten).  Då var området kring Motala ström en näst intill idealisk plats att bosätta sig på. Något jordbruk förekom inte utan människor försörjde sig på fiske, jakt och samlande. I 9000 år har vattnet kommit från Vättern genom Motala Ström och lika länge har alltså människor valt att bosätta sig längs med strömmen och man bodde på båda sidorna.

Arkeologer har undersökt  en boplats som är mellan 6000 - 8000 år gammal.Från äldre stenåldern, på platsen,som var ett hem för både levande och döda, har man bland fynden hittat stora mängder ben - och hornredskap och också kvarts och flinta. De här har bland annat använts till att fånga föda som kronhjort, älg, vildsvin och till fiske av gädda, aborre och ål. 

I hyddorna som låg alldeles intill vattnet begravdes döda släktingar, lagades mat och man ägnade sig åt hantverk, bland annat att tillverka stenyxor men också ben och hornhantverk.

Utgrävningarna har visat, Järnålder - medeltid, att det kring Strömmen har bedrivits olika typer av metallhantverk.Under äldre järnåldern, 350-650 talen, framställdes järn, vilket man nvet efter att hittat fynd norr om Strömmen, vid Verkstadsvägen där det funnits ugnskonstruktioner och stora mängder slagg.