Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Licens

×

Berget

Platser, Litteratur/Skrifter, Byggnader/arkitektur, Berättelser/fenomen, Personer/Livsöden, Reportage om...

Historien om Tretumme-Lena och torpet Berget med backstuga

               

Backstugan Berget (Lilla Berget)låg under Ugglebols ägor i Tjällmo socken, på koordinaterna 58.7402, 15.3904. Platsen nämns första gången 1749 då Johan Johansson gifte sig med pigan Karin Olsdotter. Johan var bruksdräng på Lämneå bruk och dog 60 år gammal 1782. Sist boende: Karl Sunnerberg född 1833 med hustru Albertina Jansdotter född 1838. Öde efter 1916.     

Torpet Berget (Stora Berget),på koordinaterna 58.74058, 15.39079,  och en av de första brukarna var Olov Nilsson född 1780, med hustru Stina Jonsdotter född 1782. Sista boende var Karl Arvid Tholen född 1860,med hustru Augusta Matilda Sunnerberg född 1862. Stugan byggdes troligen 1815 och flyttades sedan till Karstorps affär efter 1932. Rivet sent 1900-tal.(Arbete med genomgång av faktafel på fysiska torpskyltar pågår).

 

Den 3 augusti 1772 föddes det elfte barnet till mjölnarmästare Johan Molin och hans hustru Brita Catharina. Till föräldrarnas stora förtvivlan hade detta deras sista barn ett handikapp. Hon hade tre tummar. På den ena handen satt det två tummar nedanför varandra, medan andra handen var helt normal. Modern vägrade ta till sig barnet, medan fadern Johan snabbt ordnade med dop och dop-vittnena tog han från prästgården för att på alla vis få bästa möjliga välsignelse för den stackars lilla. Kyrkoherde Samuel Wistenius och hans hustru Hedvig samt en piga och en dräng tillkallades. Man döpte flickebarnet till Helena, men i bygden kom hon att kallas Tretumme-Lena. Det namnet fick hon kastat efter sig i tid och otid. Det fanns inte så många handikappade som hon. Dövstumma Hans från Hindstorp var nog den enda, men han slapp ju åtminstone höra glåporden efter sig.

Lena fick alltså en svår uppväxt, men som ett maskrosbarn växte hon sig stark utan andras hjälp än sin fars. Det var han som fostrade henne. Det var han som lärde henne att skriva sitt namn i dammet på kvarngolvet. Modern tog sitt barns handikapp som ett straff från Gud. Hon hade varit självgod och klandrat andra, som oförskyllt hamnat i olycka. Nu fick hon se hur Gud läxar den som inte är ödmjuk själv, tänkte hon. Och än värre skulle det bli. När Tretumme-Lena var knappt sjutton år träffade hon den tolv år äldre drängen Carl Hansson. Det blev en himlastormande förälskelse och för sent insåg Lena, att hon blivit med barn. Den första tiden dolde hon sin växande mage med klädedräkten så gott det nu gick. Till sist måste ändå sanningen fram. Nyheten om att Lena väntade smått mottogs inte särskilt väl i Kvarngården vid Öbo kvarn. Det var en skam för hela familjen, som kände sig ytterligare drabbad av en stor olycka. Att bli med barn före äktenskapet straffades med böter och skamstraff i kyrkan inför hela församlingen eller någon av kyrkans män. Johan Molin var en ärbar och välbeställd man, så skammen kändes än värre för honom. Lena kunde se faderns ansikte framför sig. Hur han stod där på kammargolvet och knöt handen mot henne. Hans annars så trygga och lugna ansiktsdrag var förvridna. Hon kunde med skräck minnas hur han skrek, att hon skulle ut ur hans hus.

Tretumme-Lena och hennes Carl gifte sig i all hast i prästgården och bara fjorton dagar senare föddes deras son, Johan Magnus. Paret hade turen att snabbt hitta en bostad. Det gråtimrade torpet Berget stod ledigt och Carl fick arbete som bruksdräng i Lämneå. Efter arbetsdagens slut återstod många timmars arbete hemma vid torpet. Men det hade mindre betydelse. Huvudsaken var, att de fick vara tillsammans.

Om det strävsamma livet på torpet, där de stannade hela livet ut, om förfärliga olyckor av olika slag, både i Tretumme-Lenas familj och i grannfamiljens liv, kan du läsa vidare i novellsamlingen ”Berättelser i skymningen”.Den och andra texter går att beställa via Tjällmo Hembygdsförenings mail: hbf.tjallmo@gmail.com och en förteckning över samtliga skrifter föreningen säljer finns på hemsidan https://www.hembygd.se/tjallmo/ . Klicka gärna på ikonerna nedan för mer information och kontakt.

Inlagt av: Tjällmo Hembygdsförening
Kommun: Motala
Ort: Tjällmo
Licens:
Bild för licensen CREATIVE COMMONS ATTRIBUTION ICKE KOMMERSIELL INGA BEARBETNINGAR (CC BY-NC-ND)



Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram