Licens

×

Pelle Fors 1815-1908

Personer/Livsöden

Pelle Fors är ett välkänt namn bland folkmusiker i Östergötland med stor omnejd. Hans spelskicklighet och ackompanjemang har med tiden skapat myter som rättfärdigar virtuosen.

Min uppgift i detta sammanhang är att lyfta fram fakta kring Pelle Fors. Jag har ingen längtan att förminska mysticismen kring hans person utan endast ge läsaren de fakta att sant addera till hans person.

Pelle Fors föddes som Petter Magnus Jaensson den 12/11 1815 i Ukna, Småland. Den specifika platsen var torpet Björkjöl under gården Öndal. Fadern Jaen Forsman tituleras i källorna som varande extra roteringskarl, gift med Stina Månsdotter. I sammanhanget får vi nog se fadern som torpare med den för tiden så förhatliga oket som extrautskriven soldat. Peter Magnus föddes som parets tredje barn. I hushållet fanns även sedan tidigare den oäkta fosterdottern Stina Cajsa, född 1805. Familjen flyttade till Eds capell (Östra Ed) 1817. Artikelskrivaren har dock inte funnit familjen inflyttad till Östra Ed. Som personjagare har eder författare därför fått ta till en annan vinkel. Källorna meddelar att Pelle Fors avled på Rönö fattighus i november1908. Därifrån backar vi vår resa.

Genom att gå bakåt i tid finner vi Fors som brudgum till Anna Sofia Larsdotter. Äktenskapet stadfästes den 22/12 1850 i Rönö på Vikbolandet. Vid tiden var Fors skriven som varande skomakare i Hagaborg, ett torp under gården Mörje. Efter detta stundade en lång och till synes stabil period i Fors liv. Före äktenskapet står Fors angiven som boende i Hagaborg men med noteringen att att även bor i Gladtorpet och även är bostadslös, d.v.s. å församlingen skriven.

Paret flyttade 1852 till ett annat torp under Mörje, Gröndal. Med tiden kom barn. Totalt tre söner och en dotter. Den senare, Sofia Lovisa född 1855, avled dock redan efter ett knappa år.

I Hagaborg och Gröndal skvallrar källorna inget om livet som Fors liv som musikant. Som person når han emellertid vartefter sin ålderdom. Han blev änkling 1886. Då var barnen sedan länge utflugna. Han hölls sig kvar i torpet Gröndal till november månad 1902. Då fick han ge upp för fattighuset. Han framlevde där till sin död 1908.

Pelle Fors musikaliska eftermäle är väl beskrivet på andra ställen. Han var produktiv med egna polketter, gubbstötar, valser och polskor, till och med mazurkor och en och annan Schottis. Hans tolkningar av Stenbocksmelodierna är välkända i inre kretsar. Med så kallad näckstämning, A-E-a-ciss, skapade Fors med hjälp av klonkar och rullstråk brutna ackord med säregen stämning.

Bildtexter:
Bild 1: Pelle Fors. Foto: Emil Durling 1904.
Bild 2: Exempel på Fors kompositioner.

/Leif Wallentinsson

Källor:
Rönö CII:1 (1844-1860), sid 77.

Rönö AI:6 81847-1855), sid 89.

Rönö AI:6 81847-1855), sid 95.

Rönö AI:7 (1855-1863), sid 77.

Rönö AI:8 (1863-1878), sid 97.

Rönö AI:10 (1878-1891), sid 69.

Rönö AI:11 (1892-1899), sid 75.

Rönö AIIa:1 (1900-1911), sid 103.

Sveriges dödbok 1901-2013.

Författare: Leif Wallentinsson
Inlagt av: Östergötlands museum
Kommun: Norrköping
Ort: Rönö
Licens:
Bild för licensen CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE (CC BY)

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language: