Licens

×

Luffarstenen vid Vagnsjön

Platser

Tillhör projektet Gömda och glömda

Mellan två klippblock vilar ett jättekast från istiden på knappt två meters höjd. På ena sidan växer ett stort träd som ser ut att stötta upp den enorma stenen. Mossan som växer över ytan ser ut som en satellitbild av okända kontinenter i ett hav av granit.

Hit kommer vandrare och vägarnas vagabonder, luffarna, för att tillfälligt övernatta under 1800-talet och tidigt 1900-tal då de passerar bygden. Här kan man sova undan vädrets makter och få lite värme en kylslagen natt.

Stenen ligger utmed den gamla vägen mellan småländska Tranås och östgötska Trehörna, och här passerar många människor under historien, på väg mot kända och okända mål. En del stannar bara en natt, andra längre. I trakten är den känd som Luffarstenen.

Mot söder lägger man stenar för att markera vägen in. För att få det drägligt under blåsiga höst- och vinterkvällar ställer man upp granar mot norr, flätar in granris och lägger till slut på torv för att täta till ordentligt. Kalla nätter eldar man tills de omgivande stenarna får tillräckligt med hetta för att sedan avge värme under nattens kyligaste timmar. Stenen är både tak och värmekälla. 

Vi kan lätt frammana bilden av hur den falnande eldens sken flämtande rör sig i rött mot undersidan av det stora klippblocket medan en isande vårvind viner på utsidan. De människor som övernattar och tidvis bor här – vad tänker de på? Kanske talas det stillsamt om dagens tilldragelser, vart man är på väg härnäst eller om livets eviga frågor? De faller nog ganska snart i sömn efter en lång dag utmed vägarna. Att använda apostlahästar för sitt resande tar på krafterna. Med eller utan skor. Då som nu.

När nya vägar dras under 1900-talet glöms vägen och stenen bort, men dessförinnan hinner många individer utnyttja klippblockets uråldriga och stillsamma balansövning i landskapet. Bland de vagabonder som kanske passerar här på sina vandringar genom landet kring förrförra sekelskiftet, finner vi en av Östergötlands mest kända luffare genom tiderna, Oskar Bruzell, som föds 1845 i Linköping, där han så småningom också dör 1931.

Historierna om honom är många, och har nedtecknats i omgångar så sent som på 1960-talet. Oskar kommer från bra ekonomiska förhållanden, men passar inte riktigt in i samhällets normativa system. I husförhörslängden på 1890-talet anges han som sinnessjuk.

Populära förklaringar till Oskars vandringslust och säregna leverne är att han ramlat som barn och slagit huvudet i en sten, en annan att han blivit konstig av att inte få gifta sig med sitt livs kärlek. Oavsett vad bakgrunden till hans annorlunda livsföring kan ha varit, så är han en omtyckt luffare som för sig belevat, gärna roar barn med sång och dans samt söker upp gamla skolkamrater för en pratstund emellanåt. Luffarna är annars ofta ansatta av ordningsmakten. De utvecklar därför ett hemligt teckenspråk med symboler som ristas in på grindstolpar och husknutar för att signalera om ett hushåll är vänligt sinnat eller inte. Här vid luffarstenen behövs inga tecken.

Tidens lösdriverilagar gör också att Oskar och andra luffare måste utföra arbeten av varierande slag där de söker tillfälligt härbärge, eller medföra varor att sälja. En del av de produkter de säljer är så kallade luffararbeten, bruksföremål som de själva tillverkar av järn- och ståltråd. Vanliga luffararbeten är väggkrokar, grytunderlägg och brödnaggar: saker människor har nytta av i vardagen. Än idag.

Kanske har du ett luffararbete som tillverkats av någons starka fingrar i eldens sken under luffarstenen vid Vagnsjön i södra Östergötland, strax väster om byn med det storstadsklingande namnet Hålan?

Text: Ragnvi Andersson, foto: Björn Dahlgren


Luffaren Bruzell

Luffaren Bruzell.

Luffaren Bruzell (1910)

Bruzell, 1910.

 

Författare: Ragnvi Andersson, Östergötlands museum
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Ödeshög
Ort: Vagnsjön



Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram