Kustslottet Rönö vid Slätbaken

Platser

En plats i projektet Gömda och glömda

Rönö ligger på sydöstra Vikbolandet och lite vid sidan om allfarvägen. Under medeltiden och början av nyare tid var Rönö ett viktigt fäste som kunde bevaka sjöfarten in mot Slätbaken och den viktiga handelsstaden Söderköping. Borgen låg tryggt förankrad på en kulle omgiven av vatten. Den förste kände ägaren var Birger jarls yngste son Bengt Birgersson som var riksråd, riddare och biskop i Linköpings stift. År 1289 skänkte han Rönö till biskopsstolen. Gården har omväxlande ägts av biskopar och kungliga personer fram till 1600-talets slut. Av medeltidsborgen och Johan III:s slott återstår endast en ruinkulle och en ca 30 m lång mur samt grunden till ett torn. Numera är Rönö kungsgård privatbostad.

Rönö Kungsgård

Många kända historiska personer har passerat revy på Rönö kungsgård. Unionsdrottningen Margareta är den första kungliga person som ägde Rönö. Hon köpte gården 1396. Men genom Margaretas testamente kom åter Rönö och hela Östkinds härad till Linköpings domkyrka. Den nye ägaren, biskop Knut, son till Bo Bosson Natt och Dag, ska ha byggt om gården till ett slott.

Vid ett herremöte på Rönö 1421 med kung Erik av Pommern gick det livligt till. Då tvingades den illa beryktade ärkebiskopen i Uppsala, dansken Johannes Jerechinus att lämna sitt ämbete. Han blev senare biskop på Island men blev djupt avskydd även där och dränktes i havet. Det sägs att han återkommit till Rönö – som spöke.

År 1434 blev Rönö inblandat i striderna mellan frihetskämpen Engelbrekt och Erik av Pommern. Fogden Albrekt Styke överrumplades av biskop Knut i Linköping som intog borgen vilken skadades i striderna. Först 1497 raseras gården helt på order från riksföreståndaren Sten Sture d ä. Efter återuppbyggnad tillhörde Rönö åter biskoparna i Linköping som förläning. År 1524 stod biskop Brask som ägare. Han fick privilegium på en saltpanna och utvann salt ur Östersjöns vatten. Salt var en oerhört viktig vara på den tiden. Även tegelbruk fanns på gården. Efter Gustav Vasas reduktion 1527 blev Rönö åter kungsgård. Kung Johan III blev så förtjust i naturen där att han lät bygga ett ståtligt slott i tre våningar och med torn i de fyra hörnen. Hustrun Gunilla Bielke och sonen hertig Johan av Östergötland bodde här under långa perioder. Slottet finns avbildat med titeln Arx Rönöö i Erik Dahlberghs Suecia. 1630 fick pfalzgreven Johan Kasimir, gift med Gustav II Adolfs halvsyster Catharina, Rönö i donation. Kungsgård för sista gången blev Rönö 1689 då gården drogs in till kronan av Karl XI. Rönö slott förföll sedan på grund av bristande underhåll, brann och raserades alltmer under 1700-talets förra del. Stenen togs till byggnader i närområdet och till Stockholms slott.

I Karlbergs mangårdsbyggnad på kungsgården finns en mycket ovanlig och välbevarad panoramatapet i gråskala tryckt i Paris hos Joseph Dufou på 1820-talet. En lång – och komplett – bildsvit visar den tragiska romanen Paul och Virginie av författaren Bernardin de Saint-Pierre utgiven på 1780-talet. Handlingen är förlagd till Mauritius i Indiska oceanen.

Ann-Charlotte Hertz


Rönö Kungsgård

Rönö kungsgård.

 

Författare: Ann-Charlotte Hertz
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Norrköping
Socken/stad: Rönö
Ort: Rönö



Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language: