Tillhör projektet Gömda och glömda
På en liten höjd utmed den gamla riksväg 50, ett par kilometer norr om Nykyrka ligger ett litet vitt torp med röda små flygelbyggnader. Bostadshuset består av en storstuga, en liten köksdel och en oinredd vind. I ena flygeln finns en snickarbod och i den andra ett sommarrum. Strax intill ligger en ladugård. Denna lilla gård heter Nubbekullen. Det är ett lustigt och annorlunda namn som leder fantasin till något helt annat än vad det syftar på; tillverkning av nubb en tid då det fanns en smedja på gården. Vägskylten ”Nubbekullen” har genom åren varit stöldbegärligt gods, men då man ändrat till ”Hembygdsgården Nubbekullen” var det inte lika hett att plocka hem skylten.
Sedan 2011 är det Hembygdsföreningen i Västra Ny som äger Nubbekullen. Under tidigt 1800-tal tillhörde den familjen Malmström och det var här som August växte upp tillsammans med sina föräldrar och två syskon. Pappa Anders var finsnickare och har tillverkat altare och allehanda kyrkoinredningar som ännu finns runt om i bygden. Mamma Brita Stina skötte gården och det var särskilt hon som uppmuntrade August att utveckla sin konstnärliga ådra. Att sälja oxen frestade förstås på, men man var överens om att satsa på pojkens begåvning. Tjugo riksdaler inbringade oxen, tillräckligt för att skicka iväg August till konstskolan. Han for till Stockholm – för att aldrig återvända till Nubbekullen. Istället inleddes en fantastisk karriär som tog August till långa studier i Paris och Italien, han fick Kunglig medalj, han blev ledamot och senare professor vid Konstakademien. Han kom också att designa porslin, illustrera böcker och måla kända tavlor som Bråvallaslaget, Kung Heimer och Aslög och Sista paret ut. Den förmodligen mest kända målningen är Grindslanten, vars kopia hängde i vart och vartannat hem under 1900-talets mitt. Originalet har varit ett eftertraktat objekt och inbringade som mest ca 18 miljoner kronor under en försäljning. Idag är tavlan hos en okänd ägare, inköpt på Bukowski 1992 för 2 miljoner.
Varför kom August Malmström aldrig tillbaka till Nubbekullen? Av olika juridiska omständligheter kom gården aldrig att tillhöra familjen Malmström utan förblev en del av huvudgården Klastorp. Detta lär ha upprört August så mycket att han aldrig återvände till sitt barndomshem.
När August målade Grindslanten satt han på ett gästgiveri i Rotebro i Stockholm där han hyrde in sig om somrarna. Men kanske var det på furstukvisten på Nubbekullen han fick inspiration till miljöerna i sina tavlor när han blickade ut över Kalvsjön? Kanske var det när han som liten tillsammans med bygdens barn öppnade grinden till gäster på väg till Medevi brunn som han fick sin scen till Grindslanten?
Anja Praesto
Oxens spilta förblev tom.
Ena flygeln på Nubbekullen.
Inlagt av:
Kulturarv Östergötland
Kommun:
Motala
Ort:
Nubbekullen