Licens

×

Får jorden följa med?

Platser

Tillhör projektet Gömda och glömda

Vardagsstressen gör sig påmind. Från alla håll. Bilar som ettrigt gasar och bromsar, blinkar och svänger. Flygplan som dånar däruppe och tåg som svischar förbi. Människor som vill förbi och fram. Och där ligger det – omgärdat och inklämt av infrastruktur – Tomteboda koloniområde. Ett grönt mellanrum med kaffedoft, krökta ryggar och grödor som växer så det knakar. En plats att stanna på.

Tomteboda koloniområde

Det är en kontrastrik plats – precis som ursprungstanken med kolonistugerörelsen. För det började som ett socialt experiment. Mindre bemedlade stadsbor skulle hjälpa sig själva att få det bättre. Trångboddheten i staden skulle då och då bytas ut av gröna ytor och frisk luft, och tanken var att här skulle inte bara grödor växa utan också de ”rätta” värderingarna. Plätten skulle hålla kvinnorna sysselsatta, männen skulle få annat är krogbesök att tänka på och barnen skulle distraheras och hållas borta från kriminalitet.

”En rå och självisk natur kan förfinas och bliva hjälpsam under inflytanden av det som växer och är beroende av hans omvårdnad”, menade Anna Lindhagen, en av förra sekelskiftets koloniträdgårdspionjärer. Det var alltså runt förra sekelskiftet som kolonirörelsen spreds med ohejdad framfart. Till Malmö, från Tyskland via Danmark kom idéer och handlingskraft. Och 1895 var landets första koloniområde vid Pildammarna i Malmö ett faktum. Snart hade varje stad koloniområden som sjöd av kreativitet såväl i jorden som i byggandet av de små husen. I Linköping bildades koloniföreningen 1908 och idag finns fem kolonistugeområden i staden, Emmalund, Ullevi, Valla, Ådala och Tomteboda.

1953 byggdes Tomteboda mellan Hagalundsvägen och stambanan, det var ofta så att koloniområden anlades i närheten av järnvägsrälsen. Inte för att de förbisvischande resenärernas utsikt skulle förgyllas av färgsprakande blommor och av grönsakernas prunkande växtkraft. Nej det var inte anledningen, utan snarare för att det var mark som ingen annan ville ha. Kolonin med ett område stort som fem fotbollsplaner med plats för 77 lotter byggs i en tid då inte bara Linköping utan också hela landet växer och frodas, det är en tid som präglas av framtidstro och optimism. Det är då de första italienska arbetarna kommer till staden för att arbeta på SAAB, nya moderna bostadsområden uppförs och i byggandet av Bergsrondellen görs det remarkabla arkeologiska fyndet av en stenåldersgrav. Som idag finns utställd på länsmuseet.

Intresset för odlande och koloniområden har genom åren gjort att nya områden tagits i anspråk. Hårda jordar har luckrats upp och små stugor inretts. Glädje och gnet. Men då och då har mörka moln tornat upp sig över många områden. Kanske speciellt i tider då levnadsstandarden höjts. Som då när de flesta plötsligt fick råd med bil och drabbades av utflyktshybris och längre semesterresor prioriterades framför cykelturen till kolonin. Eller då när teven kånkades in i vardagsrummen och tittandet från soffan lockade mer än att knäböjd ta del av det myllrande masklivet i morotslandet. Men allt som oftast är det inte kolonisternas bristande intresse som utgör det största orosmolnet. Nej de riktiga bovarna stavas infrastruktur och förtätning. Och det sägs att sjutton koloniområden har rivits i Linköping genom åren.

Det verkar som att Tomteboda koloniområde snart står inför en flytt, det kaxiga koloniområdet mitt i infrastrukturbruset verkar slutligen få ge vika för byggandet av Ostlänken. De krökta ryggarna med odlarglädjen får snart en ny plats att ta i anspråk. Och visst är det bra att Tomteboda inte rivs utan flyttas! Det visar på koloniområdenas betydelse för staden, att det stadsnära odlandet är en viktig del av den moderna stadens själ och identitet jämte storslagna skrytbyggen som uppförs både på höjden och bredden. Det är inte riktigt bestämt vart flyttlasset går. Man kan ju inte låta bli att undra, får den omsorgsfullt behandlade jorden följa med?


Tomteboda koloniområde

Tomteboda koloniområde.

Grönska i Tomteboda

Grönska i Tomteboda.

 

Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Linköping
Ort: Föreningshuset Fontänen



Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram