Tuna då och nu

Platser

En plats i projektet Gömda och glömda

Knappt en mil norr om Linköping, vid Roxens strand, ligger en övergiven gård vid namn Tuna kungsgård. Såväl Magnus Ladulås som Gustav Vasa och biskop Brask har styrt över Tuna och Kronan har satt sin stämpel som översteboställe genom seklerna. 

Interiör

Interör från Tuna kungsgård.

Idag är Tuna kungsgård ett slumrande besöksmål som lever upp då och då när Hembygdsföreningen Östra Harg har arrangemang här. Då öppnas det stora stenhuset och man ordnar guidade visningar. Fastigheten är charmig men det är mycket lite som minner om den tid då den var i beboeligt skick.

Äldsta fynden på Tuna är från stenåldern, men lämningar finns från både bronsåldern och järnåldern. År 1288 nämns Tuna för första gången i skrift när Magnus Ladulås förlänar gården till lagmannen och riddaren Knut Mattiasson. Den medeltida gården låg intill platsen där dagens ekonomibyggnader finns, ca 300 m väster om stenhusen. Man kan tydligt se att vägen leder hit.

År 1405 dras Tuna in till Kronan genom den första av flera reduktioner. Förläningar från 1450 och framåt gör att ägarlängden består av namn som Rosenstråle, Sten Sture och biskop Brask.

Genom reduktionen 1549 kommer gården i Gustav Vasas händer och det är nu verksamheten som kungsgård tar fart. Holmen, där stenhusen står idag, bebyggs dels för att husera fogden och dels kunna magasinera alla naturavaror som skatten bestod av. Byggnaderna var av trä med det stora ”kungshuset” som låg rakt fram på innergården. Över ingången till gården byggdes en stor borgstuga. Av dessa byggnader finns bara källarna under borgstugan kvar.

År 1602 förlänas Tuna till hovmarskalken Otto Helmer Mörner, efter han varit behjälplig vid Linköpings ”blodbad”. Under ätten Mörner får Tuna sin andra storhetstid. De två stora stenhusen som står än idag byggs på mitten av 1600-talet. Nya byggnader, en stor trädgård och ruddamm tillkommer också. Den större av dammarna är det enda som finns kvar idag. Hur detta såg ut vet vi ganska detaljerat med hjälp av Erik Dahlbergs Suecia-verk samt reduktionsprotokollet från 1681.

År 1681 var det dags för reduktion igen. Karl den elftes nya soldatsystem, indelningssystemet, behövde officersboställen och Tuna drogs in till Kronan. Tuna blir översteboställe till Östgöta Kavalleriregemente (Ljungs slott blir översteboställe till infanteriregementet). Under stora nordiska kriget under Karl den tolftes befäl avverkas en mängd regementschefer och Tuna byter herre ofta fram till 1720.

Under 1720-talet rivs de gamla träbyggnaderna från 1500-talet. Dagens utseende på det stora stenhuset är från 1750-talet då en överste enligt nya regler skulle ha tillgång till en tvåvåningsbyggnad, något som krävde en ombyggnad.

Målning i salen

År 1791 fick kavalleriregementet order om att sitta av sina hästar. Man slogs ihop med Östgöta infanteriregemente och bildade Livgrenadjärregementet. Nytt översteboställe blev Kungsbro norr om Berg. Sista översten på Tuna, Gustav Horn, fick behålla Tuna livet ut. Vid ett tillfälle blev till och med Tuna hem åt en fältmarskalk.  Efter renovering i mitten av 1800-talet blev Tuna översteboställe på nytt.

När indelningssystemet började monteras ner arrenderas Tuna ut till August Pettersson 1878. Denne ”patron” Pettersson, bankman och riksdagsledamot bygger den arrendatorsbostad, som ligger ca 150 m åt nordväst och är bebodd än idag.

Under 2:a världskriget används stora stenhuset som spannmålsmagasin och däckförråd, något som sliter mycket på väggarnas 1700-talsmålningar. Sedan 1800-talet arrenderas flera byggnader och marken ut för jordbruksverksamhet. Tuna blev statligt byggnadsminne 1935. Under åren 1964-66 renoveras kungsgården till det skick det är i idag och förvaltas nu av Statens Fastighetsverk.

Idag är Tuna kungsgård ett slumrande besöksmål som lever upp då och då när Hembygdsföreningen Östra Harg eller Svenska kyrkan har arrangemang här.  Ibland öppnas det stora stenhuset och man ordnar guidade visningar. Trädgården hålls i ordning och byggnaderna hålls i schack genom vissa stödåtgärder som lappning av tak och utbyte av trasiga fönster. Fastigheten är charmig men det är mycket lite som minner om den tid den var i beboeligt skick.

Guidning på Tuna

Den som är intresserad av visning kan kontakta Roy Hellman, 070-5112513.

Arne Lilja & Anja Praesto


 Träning av hästar

Detalj ur en planritning över Tuna från år 1688.

Fana

Fana för Östgöta kavalleriregemente år 1686.

Grönt kakel

En fågel vid grönglaserat kakel.

Hembygdsdag

Hembygdsdag på Tuna kungsgård.

 

Författare: Arne Lilja & Anja Praesto
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Linköping
Socken/stad: Rystad
Ort: Tuna



Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language: