Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Licens

×

Nutida vy mot vad dagens norrköpingsbor kallar "Anstalten".

Norrköpings spinnhus

Byggnader/arkitektur, Byggnader/arkitektur

Norrköpings spinnhus har under åren haft ett flertal namn och funktioner. Oavsett har det rymt mängder av öden.

Det finns belägg för att det funnits ett spinnhus (kvinnofängelse) i Norrköping redan under 1600-talet och att det var placerat på Saltängen. Detta har med stor sannolikhet koppling till stadens starka position som industri- och textilstad, men kan även ha en personhistorisk koppling. Sommaren 1627 bosatte sig Louis De Geer på Saltängen. Han kom från Amsteram, vilket var den stad där fenomenet spinnhus anses uppstått under slutet av 1500-talet. Exakt var det första spinnhuset var beläget är inte säkerställt, men under 1720-talet namnges kvarteren på Saltängen och ett får namnet "kvarteret Spinnhuset". Kvartersnamnet är en tydlig indikation på att det äldsta spinnhuset låg i denna del av Saltängen. Kvarteret Spinnhuset ligger bredvid det kvarter där Louis De Geer tidigare haft sin bostad och kontor.

På mer klar grund inrättades ett kronospinnhus i Norrköping 1742. Det fick ett stort geografiskt upptagningsområde, hela östra Götaland. Även det nya kronospinnhuset var placerat på Saltängen, men längre ut i hamnen vid änden av Saltängsgatan (dåvarande Norra Strömsgatan). I anslutning till spinnhuset fanns en platsbildning benämd Lilla, stundom Stora, Spinnhustorget. Spinnhuset från 1742 var i bruk till år 1790 då Kronospinnhuset stod färdigt.

Det nya kronospinnhusets uppförande var ett direkt beslut av konung Gustav III. Ambitionen var att spinnhusets arbetskraft skulle stötta den växande textilindustrin i staden och blev avgörande för lokaliseringen av den nya byggnaden. Den placerades i kvarteret Drags, uppströms från hamnen och i direkt anslutning till textilindustrierna.

Norrköpings kronospinnhus uppfördes initialt för kvinnor som begått brott av mer ringa karaktär, lösdriveri, stöld etc, men något senare togs även grövre brottslingar in. Från år 1849 beslutade Fångvårdsstyrelsen att alla livstidsdömda kvinnor i Sverige skulle placeras i Norrköping. Detta medförde vidare att det från 1850-talet bara var livstidsdömda på anstalten. Följden blev att anläggningen underhölls, men inte mer än absolut nödvändigt. Det investerades inte i några nymodigheter och anläggningens sovsalar blev kvar. Detta trots att cellfängelser var det som förespråkades vid tiden. Cellstrukturen ansågs ge snabbare bot och bättring av internerna, men eftersom Norrköpingsanstalten inhyste enbart livstidsdömda fångar, som aldrig skulle friges, ansågs modernisering som onödig. Under denna verksamhetsperiod är det tydligt att livstidsdömda fångar verkligen satt inne på livstid. Utifrån prästers årssammanställningar framgår att det var mellan  fem och tolv interner som avled varje år på anstalten. Söndagsmässan hölls i huvudbyggnadens kyrka klockan elva och jordfästningarna hölls i princip klockan tolv. Totalt lär det var ca 400 personer begravda på fängelseområdet.

När Norrköpings nya Rådhus uppfördes skedde ett ras när man grävde för grunden. Detta fick följden att stadens kronohäkte, som låg på samma tomt, riskerade att följa med raset. Byggnaden fick så stora skador att delar fick rivas. Följden blev att häktets interner flyttades till Kronospinnhuset. Under en begränsad tid hade således anläggningen både manliga och kvinnliga interner. Detta tillstånd fortgick till år 1918. Därefter upphörde anstalten att vara ett kvinnofängelse och undandrar sig denna artikels intresse.

För den som har yttermera intresse av spinnhusets interner rekommenderas Linköpings universitets förträffliga site med fångrullor för bland annat Norrköpings spinnhus;
http://www.ep.liu.se/databases/fangrullar/default.sv.aspx

 

Bildinformation:
Bild 1: "Anstalten" 2008. Foto: Okänd /Public Domain.
Bild 2: Grundskiss från 1784. Ritningen till spinnhusbyggnaden godkändes av kung Gustaf III själv, med orden ”Godkännes: endast rummen bör höjas till 10 alnar emedan låga rum äro högt ohälsosamma. Gripsholms slott den 14 dec 1784.”
Bild 3: Drags industrier i början av 1870-talet. Gustaf Pabst.
Bild 4: Sliten men unik interiör från Kronohäktet i Norrköping omkring år 1912. Den skarpsynte ser sättningsskadorna som byggnaden fick vid grundgrävningen av Rådhuset. Delar av byggnaden fick rivas och kom efter färdigställande istället att inrymma apoteket Kronan. Foto: Östergötlands museum /Public Domain.

 

Författare: Leif Wallentinsson
Inlagt av: Östergötlands museum
Kommun: Norrköping
Ort: Norrköping
Licens:
Bild för licensen CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE DELA LIKA (CC BY-SA)

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram