Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Licens

×

Hjördis Hjalmarsdotter.

Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, 1924-1967

Personer/Livsöden, Berättelser/fenomen

Hjördis Hjalmarsdotter formgav kläder, skor och accessoarer inspirerade av svensk allmogedräkt och nordisk hemslöjd. Hon kallades "Sveriges Dior" efter en uppmärksammad utställning i Paris och hade ateljé och butik i Gamla Linköping. Hjördis var otroligt kreativ och ville skapa en helt ny typ av moderna plagg med rötter i vår hantverkstradition och som framhävde bärarens personlighet.

Lyssna

"Det var jag som fick henne till Paris. Vi köpte en bil tillsammans, lastade den med Hjördis kläder och körde dit" berättar fotografen och journalisten Ragnvi Gylder. Hjördis Hjalmarsdotter avled redan 1967 endast 43 år gammal, men hade redan gjort sig ett namn internationellt. Hon formgav kläder, hattar, träskor, sandaler, väskor och silversmycken inspirerade av svensk allmogedräkt och nordisk hemslöjd. Men uttrycket var väldigt modernt och nytänkande. Hon öppnade sin första butik 1948 på Sibyllegatan i Stockholm. Och redan året därpå skrev Damernas Värld under rubriken "Inte lik alla andra": "Sin egen väg går mycket målmedvetet den purunga klädkonstnärinnan Hjalmarsdotter, som bestämt är på väg att bli en stark och glad färgklick i stan."

Samarbetet och vänskapen mellan Ragnvi Gylder och Hjördis Hjalmarsdotter började på Söderby sjukhus 1951. Hjördis hade redan under skoltiden fått tuberkulos. Ragnvis syster, som hade fått samma sjukdom under en resa i Italien, låg i rummet bredvid. Sjukdomen gjorde att Hjördis fick tillbringa mycket tid på sjukhus. Skisser av Hjördis Hjalmarsdotter.Aftonbladet skrev i en artikel om henne 1956 att "våra modernaste kläder görs av en flicka i sjukhussäng". Hon skissade då oavbrutet, skissblockssidorna är fulltecknade med små, små teckningar av klänningsmodeller, hattar och smycken.
Bild: Skisser av Hjördis Hjalmarsdotter (Nordiska museet).

Ragnvi Gylder skrev en mängd artiklar om Hjördis Hjalmarsdotter för olika tidningar. Och hennes välkomponerade fotografier av Hjördis, ofta som modell i sina egna kläder, publicerades på många håll. I ett reportage i Svenska Hem 1954 beskriver hon butiken på Sibyllegatan: "Här fanns något man aldrig sett förut: moderna kläder, som var handvävda och runt dem fanns olika varor av svenska konsthantverkare." Hjördis Hjalmarsdotter.Det var ett nytt koncept som Hjördis introducerade, att även ställa ut andra i sin egen butik. Bland utställarna fanns bland andra träsnidaren Jonny Mattsson, glaskonstnärerna och keramikerna Tom och Grete Möller samt silversmeden Torun Bülow-Hübe.
Bild: Hjördis Hjalmarsdotter (något beskuren) (Ragnvi Gylder, sent 1950-tal).

Hjördis gick sin egen väg. "Man tyckte hon var en underlig figur, som gjorde underliga kläder, för vilka hon tog betalt" menar Ragnvi Gylder. Men fler och fler uppskattade Hjördis Hjalmarsdotters design, som varken var konfektion eller hemslöjd. Ragnvi Gylder berättar att författaren Sara Lidman köpte en kjol av Hjalmarsdotter, som hon sen kallade för Högfärdskjolen eftersom den varit så dyr. Allt hon gjorde var av bra material och hög kvalitet. Hon följde arbetet från början till slut, skissade, vävde själv de första proven som förebild för väverskor, sömmerskor och hantverkare och sedan såldes allt i den egna butiken. Ganska snart öppnade Hjalmarsdotter en större butik på Nybrogatan och en utställningslokal på Styrmansgatan. År 1964 hade hon 42 hantverkare sysselsatta, varav 20 var väverskor. Kläderna såldes utomlands i bland annat Schweiz och USA. Hon hade även en mycket uppmärksammad utställning på Galerie Mouff på modemässan i Paris 1964. Hela kollektionen hade det poetiska namnet Hjördis Hjalmarsdotters skissblock 1964.När skönheten kom till byn, då var klokheten där och kläderna kallades till exempel Midsommarvaka, Vemod, och Fattigfest. Fransmännen var betagna och tidningen Paris-Jour skrev lyriskt om "Jordis" utställning.
Bild: Hjördis Hjalmarsdotters skissblock 1964 (Östergötlands museum).

År 1965 öppnade Hjördis Hjalmarsdotter ateljé och butik i Gamla Linköping. I en artikel i Östgöten den 2 december samma år kan man läsa: "Nattvakten i Gamla Linköping blev minst sagt förvånad en sen kväll för en tid sedan. I en av de gamla gränderna mötte han några kvinnor som han tyckte var 'underligt klädda'." Det var modefotografen Ragnvi Gylder som höll på att fotografera kläder av Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, designer inom modebranschen, som nu flyttat in med ateljé och boutique i ett 1700-talshus som stått vid Nygatan." Förklädesklänning av Hjördis Hjalmarsdotter.Hjördis Hjalmarsdotter föddes i Västra Husby i Östergötland, var uppvuxen i Sörmland, gick reklamskola i Stockholm och ville gärna återvända till hembygden. När hon blev tillfrågad av Lennart Sjöberg, initiativtagare till Gamla Linköping, tyckte hon att miljön där var mycket inspirerande och stimulerande. Dessutom trodde hon att det skulle vara enklare att etablera kontakter med duktiga hantverkare i Östergötland än i Stockholm.
Bild: Förklädesklänning av Hjördis Hjalmarsdotter (Östergötlands museum).

Ragnvi Gylder beskriver Hjördis som en liten, rädd och blyg flicka, som helst höll sig i skymundan, vilket också bekräftas av Birgitta Lindström som förestod hennes butik i Gamla Linköping. Birgitta jobbade heltid i butiken, och hjälpte även till med varpning och vävning. Hjördis hade "järnkoll på allt som skulle exponeras", men höll sig annars i bakgrunden. Affärerna och ekonomin skötte hennes mamma och även Ragnvi Gylder var engagerad i rörelsen. Den första utställaren i hennes lokaler i Linköping var textilkonstnärinnan Barbro Beyer från Orrefors. Hjördis Hjalmarsdotters planer var att flytta hela sin verksamhet till Gamla Linköping. Tyvärr avled hon redan i maj 1967 i sviterna av tuberkulosen. Hennes mamma Helmi Hjorth drev butiken i Stockholm i ytterligare 10 år, tills den lades ner.

Källa:

Intervju med Ragnvi Gylder, 2012.

Författare: Anna Lindqvist, Östergötlands museum, oktober 2012
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Linköping

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram