Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Licens

×

Erik G:son Hjort. Foto: Kisa bibliotek

Erik G:son Hjort, 1832-1922

Personer/Livsöden, Berättelser/fenomen

Jägmästare i Kisa

Erik G:son Hjort, föddes i Karlskrona den 29 juni 1832, blev överjägare i Östergötlands mellersta revir 1858 och kom som jägmästare 1869 till Kinda. Han stannade på sin post i nästan trettio år.

Hjort var en verklig mångsysslare och en stark man i bygden. Han var bland annat direktör för Östgötabankens avdelningskontor i Kisa samt för Kisa härads sparbank, ordförande i kommunalstämman i Kisa, landstingsman och ledamot av Publicistklubben.

Från 1866 var han gift med den jämnåriga Theckla Emerentia Magnusson. Hans hustru var en god kompositör och tonsatte flera av sin mans dikter. Hjort dog i Kisa den 20 augusti 1922 vid 90 års ålder. Han gravsattes vid sidan av sin tidigare bortgångna hustru i en murad grav, som han låtit inreda vid foten av Starberget strax söder om Kisa.

Hjort lär ha haft en originell och satirisk penna. Han var en stor samlare av fornsaker, vapen, etnografika m m och skapade ett betydande museum i Kisa, vilket skingrades vid hans död. På sitt skrivbord (finns nu i Kisa Bibliotek) lät han inrista sin livsfilosofi: "Verksamhet är min hälsokälla, Själfpröfning min lagbok, Förnöjsamhet är fredslugn, Ordning min trefnad, Naturen är min gudalära". Hjort utgav 1871 Kisa Weckoblad, medarbetade livligt i Östgöta Correspondenten, Norrköpings Tidningar samt Familje-Journalen under pseudonymen Cervus. Från tolv till 85 års ålder förde Hjort dagbok. Den omfattar alltså åren 1844-1917.

Utdrag ur Hjorts dagbok:
God jakt och...
31/8 1865: Ute hela dagen på jage. Jag sköt 4 harar på f.m. på e.m, togo vi en räf i gryt.

1/2 1891: I dag lyckades bulvanjakten lite bättre, en skock på ett halv-tjog flögo af o. an på utmossen. Jag sköt 2 och stalldrängen 1 (gällde säkerligen orre - art förf anm)

Men ibland var inte jaktlyckan med jägarna?
19/11 1864: ... vi fingo intet, men rumlade om och spelade kort så mycket mera.

Djurvännen
Att jägmästaren ändock trots allt var en större djurvän än "ifrig jägare" skvallrar många andra dagboksblad om:

14/1 1880: I lördags sände Dr Lindblad mig ett häfte Norsk Jagttidskrift deri förekom i öfversättning af min uppsats "Bäste jagtkamraten". Det war rätt eget att se sina ord åtgifna på fremmande språk, och torde således mina ömhetsregler för hundar äfven koma till gagn på andra sidan Kölen, såvel som hema i Finland. Måtte många hundar skälla mitt lof!

6/7 1880: Artikel till Ö.C. emot zoologisk trädgård i Stockholm - det är djurplågeri.

Självkännedom
Åtskilliga anteckningar andas förvissning om att han inte var någon egentlig storjägare och hunduppfödare:

8/11 1895: Var nära att fånga en stor kull rapphöns på Räfgropslyckan men blott en sprang in i ryssjan. Jag har min vanl. otur i allt som jagt heter.

Källa:

Utdrag ur: En bok om Kisa socken
del I Kap. 4:1 Inledning till "Anteckningar om Kisa socken i Östergötland af Cervus" och
del I. Kap. 5:1-36 "Fauna och jakten" av Bo S Ancher

Vill du veta mer om jägmästare Hjort? Här är två institutioner som kan ha mer material:
Linköpings stiftsbibliotek
Kinda bibliotek

Författare: Ing-Marie Wallin, Kultur- och fritidsförvaltningen Kisa, 14 november 2000
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Kinda

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram