Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Licens

×

Berit Spong. Bild: Ur "Svenska män och kvinnor"

Berit Spong, 1895-1970

Personer/Livsöden, Berättelser/fenomen

Författare från Östergötland

En åtminstone för några decennier sedan mycket läst och uppskattad författare var Berit Spong. Hon kom från Motalatrakten och tog ofta stoff till sina böcker från Östergötland.

Lyssna 

Berit Spong föddes den 5 februari 1895 i Framnäs, Vinnerstad socken. Huset var beläget vid vägen från Skänninge in i Motala (Sveavägen 80). Hon var dotter till Carl Oskar Spong och hans hustru Anna Fredrika. Fadern hade tidigare varit grenadjär i Jolstad, men efter en olyckhändelse hade han återgått till det yrke han lärt sig från början, skomakeri. Berit Spongs födelsehem, Framnäs idag (2009). Bild: Freddie HallbergHan blev med tiden även en mycket anlitad byggmästare i trakten. Modern hade redan vid arton års ålder blivit småskollärarinna i Vinnerstad. Hon fortsatte med detta även efter att hon gift sig. Familjen hade även två söner, Birger, som också blev byggmästare och Agne som blev bokhandlare. Bild:Berit Spongs födelsehem, Framnäs idag (2009) (Freddie Hallberg).

Redan som liten flicka var Berit mycket intresserad av att läsa och lyssna till allt vad de äldre hade att berätta. Då både hennes far, morfar och andra var goda berättare hade hon mycket stoff att ösa ur. Redan som barn fick hon små dikter intagna i lokal- och barntidningar. Berit tog studentexamen 1916 och läste sedan vid Uppsala universitet där hon blev fil kand 1920 och fil mag 1924. Under de här åren hann hon även med en del resor utomlands.

Åren 1921-25 tjänstgjorde hon som lärare vid olika flickläroverk och realskolor. År 1925 ingick hon äktenskap med lektorn Bertil Malmrot. De två var sedan bosatta i Örebro, Strängnäs, Linköping och från 1950, på Tjälvesta säteri som ligger i Snavlunda, Närke. I Strängnäs var maken rektor men fick faktiskt lämna sin tjänst efter en konflikt med de styrande i staden.

Berit Spong debuterade 1924 med diktsamlingen Högsal och örtagård. Under åren utgav hon sedan ett 20-tal diktsamlingar, noveller, essäer och romaner, som ofta hämtade sitt stoff från Östergötland. Hon fick Örebro stads kulturpris 1965, och Övralidspriset 1947. Böckerna kännetecknas av en stilsäker och detaljrik realism och har jämförts med nittiotalister som Karlfeldt och Heidenstam. Hon har beskrivits som allmogeskildrare, idylliker och realist. Ofta kontrasteras rikedom och fattigdom, lågt och högt, liksom styrka och svaghet i hennes böcker.

I många fall tog hon utgångspunkt i verkliga händelser och platser som hon sedan med författarens frihet utbroderade. I till exempel Spelet på Härnevi (1938) anses Härnevi vara Erikstorp i Västra Stenby. I Svarta tavlan (1946) beskriver hon sin mors, kallad "mamsell Lovis", verksamhet som lärarinna, där skolan först bedrevs i en brygghuskammare och den svarta tavlan skulle ha varit en utkasserad nummertavla från kyrkan. Kungsbuketten (1928) bygger på en berättelse om hur hennes morfars mormor år 1761 gick till Vadstena för att se kungen. Hennes sista bok Morris och hans rivaler (1970) är en form av memoarer, där främst djur men även människor i hennes omgivning skildras.

Som man kan anta när det gäller litteratur som ligger nyckelromanen nära förekom det inte sällan att de som i böckerna porträtterats eller trott sig beskrivna var kritiska till framställningssättet.

En författare kan även behöva någon avkoppling. I Vem är vem 1964 anger Berit trädgårdsarbete och klädsömnad som sina hobbies. Maken Bertil var intresserad av matematik. Berit Spong avled den 14 juli 1970 i en ålder av 75 år. Hennes livskamrat Bertil överlevde henne i många år.

Vi kan avsluta med ett citat ur I Östergyllen där likkistsnickaren Tillman och hans dotter Alvida måste ta itu med kostnaderna vid hustruns begravning, en inte liten utgift för en fattig familj.

Försättsblad till boken "I Östergyllen", 1926." ... det var nu alldeles tvunget att ta kaffet, sockret och ett par tre hekto sorgekonfekt på kredit och söka få anstånd med betalningen till fram på vårvintern. Tillman försökte avvärja konfekten, men i den punkten var Alvida oerhört bestämd. Konfekten var i hennes ögon dagens största attraktion. Man måste komma ihåg, att hon var bara elva år och att hennes brådmogenhet hade inslag av en stor barnslighet. "Är det bjudet så är det" sade hon och betraktade fadern med sina stora ögon, som hade en underlig glans liksom moderns." Bild: Försättsblad till boken "I Östergyllen", 1926.

Källor:

Hedegård, C N, Östergötlands diktare, (Uppsala, 1932)

Linder, S, B.S. artikel i Ord och Bild 1938. 

Wieselgren, Oscar m fl. (red), Svenska män och kvinnor, del 7 (Stockholm, 1954)

Motalabygd 1971, 1992

Tidningsartiklar: 

Östgöta korrespondenten 1945-12-18, 1947-04-29, 1950-01-31, 1960-04-14  2007-11-11

Östgöten 1955-11-26

Länstidningen Östergötland 1995-12-22

Författare: Freddie Hallberg, oktober 2009
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Motala

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram