Augusta Zetterling, 1840-1898

Åtvidabergs första fotograf

Augusta Zetterling föddes 1840, bara något år efter ”fotografins födelse”. 20 år senare blev hon Åtvidabergs första fotograf. Denna framgångsrika och för Åtvidabergs fotohistoria så viktiga person, var egentligen från Stockholm. Långt fram i livet hade cirkeln slutits och Augusta dog i sin födelsestad 58 år gammal.

Lyssna 

Anna Sofia Augusta Böhme föddes 9 januari 1840 i Jakobs församling i Stockholm. Hennes föräldrar var den 33-årige musikdirektören Christian Fredrik Wilhelm Böhme från Tyskland och dennes fem år yngre hustru Anna Carolina Willman från Stockholm. Familjen hade sedan tidigare ett barn, sonen Hindrik Fredrik Albert Böhme född 1837.

1854, när Augusta var fjorton år, flyttade familjen från Stockholm till Åtvidaberg, där de bodde i Klockargården. Fyra år senare, på sommaren 1858, gifte sig Augusta med inspektor Oskar Viktor Zetterling. Augusta var bara 18 år medan inspektor Zetterling var nästan 30. Även Oskar var från Stockholm. Han hade kommit redan 1843 till Åtvidabergstrakten. Han var gruvinspektor både i Mormorsgruvan och vid Närstad, Åtvidaberg.
Bild: Musikbåten i Åtvidaberg. I aktern Augustas far Christian Fredrik Wilhelm Böhme (Augusta Zetterling/Åtvidabergs kommun).

Augusta och Oskar fick fem barn tillsammans, fyra flickor och en son. Dottern Sigrid dog endast tre veckor gammal.  Familjen var ganska välbeställd och hade en god ställning i samhället. Detta gjorde att Augusta fick tid över till annat än hushållets sysslor. Det kulturella intresset fanns både hos fadern och hos modern och kanske var det detta som gjorde att Augusta blev intresserad av fotografering. Var eller hos vem hon gick i lära är höljt i dunkel.

1866 var Augusta etablerad som fotograf i Åtvidaberg. Hon hade egen ateljé. I första hand var det porträttfotografering hon utförde. Många av Åtvidabergs viktiga personer vid denna tid blev fotograferade, till exempel Baron Seth Adelswärd, professor Nordenström med flera.

Fototekniken var vid denna tid ganska komplicerad. Man arbetade med våtplåtsmetoden, vilket innebar att man fick preparera glasplåtarna med collodium. Därefter doppades de i en lösning av silvernitrat. Denna preparering skedde precis innan fototillfället. Framkallningen måste ske omedelbart efter tagningen. Problem uppstod när hon började fotografera utomhus. Allt material för tagning och framkallning var hon tvungen att bära med sig och även prepareringsarbetet måste göras utomhus. Arbetssättet tog lång tid. De bilder som togs utomhus var ofta vybilder, tagna från höjder runt samhället. Många av de bilderna över Åtvidaberg finns ännu kvar och är en unik skatt och dokumentation över samhället och dess industri. 
Bild: En av Augustas vybilder. Nedre dammen med torget i bakgrunden, 1870-80-tal (Augusta Zetterling/Åtvidabergs kommun).

Vem var hon som person? Förmodligen var hon en kvinna med skinn på näsan. I ett dåtida handskrivet persongalleri, ”Åtvidiana”, nämns hon som ett ”surmos till fruntimmer”. På den här tiden var det ovanligt att kvinnorna hade ett eget yrke, oftast slutade man med det vid giftermålet och lät mannen försörja familjen. Hennes man måste ha varit ovanlig för sin tid som tillät sin hustru att driva eget företag.

Tiden i Åtvidaberg blev ganska kort. Under den här tiden finns inga särskilda anteckningar om familjen i husförhörslängden som är av något intresse. Man kan emellertid se att Augusta hade goda betyg i läsning.

Familjen bodde kvar till 1873 då de flyttade till Smedjebacken i Kopparbergs län. Dit flyttade även Augustas föräldrar. Några år efter flytten öppnade hon ateljé i Stockholm. Maken står som ingenjör och före detta gruvförvaltare. I Stockholm bodde de på ett stort antal olika adresser. I Jakobs församling: Torviggen 5-6, Norra Smedjegatan, Blasieholmen och Arsenalsgatan. I Klara Församling bland annat på Mäster Samuelsgatan, Kungsgatan och Malmskillnadsgatan, vilken var den sista adressen.

Augusta avled 1898, den 29 mars. Dödsorsak var vit. org. cordis (allmän hjärtsvikt). Hon begravdes den 6 april 1898, på S:t Johannes kyrkogård i Stockholm. Maken, Oskar, dog året därpå och begravdes intill Augusta.

Källor:

Kyrkböckerna för Åtvidaberg, Gårdeby och Lomma samt Jakobs och Klara församling, Stockholm

Folkräkningarna 1880, 1890, 1900

Rotemansarkivet, Stockholm, 1878-1926  

Bouppteckningsregister, Stockholm

Östgöta Correspondenten 21 dec 2005

Samtal med Magnus Fornestig, lärare i Åtvidaberg, som forskat om Augusta, oktober 2010

Nordenström, Carl, Åtvidiana, opubl. uppsats (1927-1936). Kopia på Brukskultur Åtvidaberg

Författare: Viola Edström, Östergötlands länsmuseum, december 2010
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Åtvidaberg