Alice Trolle, 1872-1953

Av de landshövdingsfruar som funnits i Linköping under 1900-talet är nog Alice Trolle den mest kända. Till detta bidrog hennes omfattande sociala arbete och de många projekt hon var engagerad i. Alice Trolle var också en historiskt och kulturellt intresserad person som även var verksam som författare och redaktör.

Lyssna 

Alice Trolle föddes den 20 juni 1872 i Stockholm. Hon var dotter till hovstallmästaren och kammarherren August Gustaf Fersen Gyldenstolpe och hans maka Hedvig Fredrika Alice Nieroth. I hennes släkt finns flera trådar tillbaka till Östergötland. Hennes farmors far var nämligen Axel von Fersens yngre bror Fabian, och hennes farfar härstammade från släkten De Geer på Finspång. Farföräldrarna var ägare till Ljungs säteri intill konkursen 1867.

Alice växte upp i Stockholm och ingick 1893 äktenskap med Eric Trolle. Han var under en längre tid verksam inom UD och olika beskickningar utomlands. Han var bland annat kabinettssekreterare på UD och legationssekreterare i Berlin. Under åren 1905-09 var han utrikesminister i två ministärer. Efter tre år som svensk minister i Berlin blev han utsedd som landshövding i Östergötland, 1912. Han beskrivs som en duglig tjänsteman som hade en utpräglat självständig läggning. Han kom att tas i anspråk inom en mängd olika offentliga värv. Bild: Eric Trolle vid sitt arbetsbord (Östergötlands museum). 

Paret fick två barn, en son och en dotter. Eric Trolle hade då han utsågs till landshövding önskat återflytta till Sverige och hade inget emot att bosätta sig i Linköping, medan hans hustru Alice kände viss tvekan inför att bosätta sig i en sådan landsortsstad. Emellertid kom hon snart att finna sig väl tillrätta här. Till detta bidrog hennes utåtriktade sätt och goda förmåga att komma i kontakt med olika slags människor. Hon var också en mycket handlingsinriktad person, vilket snart skulle visa sig.

Under inverkan av första världskrigets händelser kom hennes liv snart att få en delvis annan inriktning. Hon önskade, som så många andra, göra en insats i de svåra humanitära förhållanden som rådde. Hon utbildade sig till sjuksköterska och reste såsom Röda Korsets delegat till Tyskland och Österrike, där hon studerade hur man omvandlade lägenheter till fältsjukhus. Hon var verksam vid svenska ambulansen i Wien, besökte läger för ryska krigsfångar och grundade i Wien något som kallades "Östergötlands barnkrubba". Under hungersnöden i Ryssland efter inbördeskriget, bildade man en östgötakommitté för Rysslandshjälpen, likaså byggdes ett ryskt barnhem i östgötaregi i Krasnij Jar. Sina upplevelser under denna tid har hon skildrat, bland annat i boken "Vad jag såg i Sovjetryssland" 1925.

Efter kriget kom förhållanden här på hemmaplan mer i fokus. Alice Trolle är känd som initiativtagare till Föreningen Östergötlands barn. Under 1920-talet arbetade denna förening bland annat för att uppföra ett barnsjukhus i Linköping, vilket stod färdigt 1930. Man samlade in pengar på olika sätt, inte minst vid de årliga Barnens dagsfiranden, som var en stor begivenhet på den här tiden. Det fanns många andra projekt hon var engagerad i och uppenbarligen tyckte hon att hon hade mycket ogjort då paret Trolle flyttade från Linköping. Bild: Alice vid Barnens dagsfirande 1922 vid Linnéskolan i Linköping (Östergötlands museum).

Under Alice Trolles tid kom Linköpings slott att bli något av ett kulturellt centrum. Det var många av tidens kulturpersonligheter som besökte slottet och ingick i landshövdingeparets umgängeskrets. Vi kan nämna namn som Verner von Heidenstam, Ellen Key, Carl Milles, Hannes Alfvén och Birger Mörner. Ofta användes det så kallade "Gröna gästrummet" på slottet. Både Alice och hennes make var intresserade av konst, musik och historia och som ett exempel på detta kan nämnas att Alice var redaktör för "En bok om Östergötland", 1930. Hon förrättade även invigningen av Folkungabrunnen 1927. I mer högtidliga sammanhang brukade hon alltid bära Skedevidräkten.

År 1930 avgick Eric Trolle som landshövding och utsågs till riksmarskalk. I samband med detta flyttade paret till Stockholm. Under de sista åren drabbades maken av sjukdom och avled 1934 på Mössebergs sanatorium till följd av lunginflammation. Alice Trolle besökte även efter flytten Linköping, bland annat då hon firade sin 75-årsdag i slottsträdgården.
Hon avled i Ålsten, Stockholm, 1953. Sin släkt har hon skildrat i ett verk i två delar kallat "De voro ett lysande följe", 1944.

Källor:

Dahl, Torsten (red), Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok, Bd 8. (Stockholm, 1955).

Elgienstierna, Gustaf, Den introducerade svenska adelns ättartavlor Bd 3, 1927, Bd 8, (Stockholm, 1934).

Malmberg, Arne, Sällsamheter i Linköping, (Stockholm, 1987).

Landshövdingskorna på Linköpings slott under ett sekel, (Linköping, 1955).

Tidningsartiklar i:
Östgöta Correspondenten 1930-08-30, 1945-02-16, 1952-06-19, 1953-09-24,
Östgöten 1930-10-31, 1944-12-20.

Fotoalbum om Barnens dag 1922, Östergötlands museums arkiv

Författare: Freddie Hallberg, Östergötlands museum, oktober 2011
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Linköping