Licens

×

Ingressbilden har en av Lundqvist

Gustaf Leonard Lundqvist

Personer/Livsöden

Ständigt inkommer det glädjande nog intressanta handlingar till Östergötlands museum. Denna artikel lyfter fram en gåva från 2016. Dokumenten har som brukligt organiserats som ett så kallat enskilt arkiv och låter sig här i korthet förmedlas utifrån arkivets fotointresserade stamfader.

På ingressbilden har Lundqvist egenhändigt noterat på fotografiets baksida; "Sjöstycke till Maja Petersson. Ammiels kamrat i skolan -nu vår häradsskrivare- älskare af jagt, sjöfart och konst - ville ha en tafla som väggade bra och som jag ock målar på billiga vilkor." Orden tycker jag sammanfattar min bild av denne så till synes vänligt sinnade person.

Gustaf Leonard var bördig från Västerås som son till betjänten Anders Gustaf Lundqvist och Marta Maria Petersson. Som vidare student vid Uppsala universitet gjorde han i lärosätets ritsal bekantskap med den sedermera professorn vid Konstakademien Eward Bergh, som kom att vara livet ut. Hans studier var emellertid i huvudsak inriktad på teologi och han kunde efter examen prästvigas i Västerås 1850. Detta till trots tjänstgjorde han även som teckningslärare vid Västerås högre allmänna läroverk. Ett av flera avtryck utom lärosätet satte han som vinjettmakare till Mälarbankens sedlar.

Vågskålen vägde ändå över till prästvärvet. Från 1860 erhöll han tjänsten som brukspredikant vid Gusums bruk i Östergötland. Samma år hade han gift sig med Jacobina Amalia Ljunglöf, Jacuette kallad. Parets tre barn kom i tät följd, Carl Gustaf, Ammiel och Amalia. I Gusum etablerade makarna en livslång relation till familjen Westerberg, brukets ägare.

År 1867 sökte han och erhöll det åldriga kravet att få infödingsrätt att verka i det stift han inte var född. År 1869 erbjöds Lundqvist som inföding tjänsten som kyrkoherde i Skällvik med annexförsamlingen Sankt Anna. I socknens prästgård Korsnäs kom makarna att bygga upp ett kulturellt centrum för orten med internationella utblickar och kontakter. Här gav han sig tid för måleri, fotograferande, musicerande och naturalieintressse. Hans måleriet kan i exempel ses som altartavlor i Hannäs, Valdemarsvik och Sandby kyrkor.

Makan Jaquette var kusin med snus-kungen Knut Ljunglöf, som gått till historien med sitt snus Ljunglöfs Ettan. Jacuette kom att överleva sin make ett par år som boende i Norrköping.

Av makarnas barn ger de överlämnade källorna främst besked om dotter Amalia. Hon var likt sina syskon född i Ringarum under faderns tjänst som predikant vid Gusums bruk men kom att växa upp i Kornäs. Hon återses på ett flertal av arkivets fotografier i sällsamma och behagliga sammanhang som ger sken av idyll. Hon kom vidare att gifta sig med ingenjören Per Johan Hedlund.

Den näst äldste sonen med det udda namnet Ammiel gifte sig 1893 med Gertrud Emilie Maria Kjellström som registrator vid Fångvårdsstyrelsen.

Den äldste sonen Carl Gustaf, som mer sällan är avbildad i materialet, kom att 1895 gifta sig med Anna Evelina Forssberg. Carl Gustaf var då filosofie doktor i Norrköping.


Se gärna ett urval av arkivets fotografier på museets fotoförmedling Digitalt museum;
https://digitaltmuseum.se/search/?q=%C3%B6m.ea.000648&aq=owner%3F%3A%22S-OM%22


//Leif Wallentinsson, Östergötlands museum, april 2018.

 

Bildtexter:
Ingressbild: Kyrkoherde Lundqvist vid sitt staffli färdigställande sjöstycket till Maja Petersson.
Bild 1: Motiv från familjen Lundqvists umgänge med brukspatron Westerberg vid Gusums bruk. Rimligtvis är det den fotointresserade kyrkoherden som tagit bilden.
Bild 2: Exempel på celebert besök på Korsnäs. Düsseldorf-skolade Janette Holmlund i bäcken invid Korsnäs. Rimligtvis är det den fotointresserade kyrkoherden som tagit bilden.
Bild 3: Jacuette Lundqvist, född Ljunglöf. Rimligtvis är det den fotointresserade kyrkoherden som tagit bilden.
Bild 4: Amalia Lundqvist med familjens hund Tom. Rimligtvis är det den fotointresserade kyrkoherden som tagit bilden.
Bild 5: Altartavlan i Sanby kyrka. Målad 1892 av kyrkoherde Lundqvist. Foto: Bernt Fransson, Lindås.

Källor:
K. G. Odén, Östgötars minne, (Stockholm 192), sid 633.
Ringarum AI:29 (1860-1865), sid 8.
Skällvik AI:11 (1873-1885), sid 127.
Sveriges dödbok 1901-2013.

Inlagt av: Östergötlands museum
Kommun: Linköping
Ort:

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language: