Å kyrkoruin

Tillhör projektet Gömda och glömda

Den unge drängen hade fått i uppgift att kratta och bränna löv på gården. Han var måttligt road och gick mest och drömde. När jobbet var klart slarvade han med släckningen och märkte inte att glöden spred sig i gräset. Vinden tog glöden med till den gamla kyrkan strax intill. Kanske var det så det gick till när den mäktiga kyrkan i Å brann ned till grunden.

Säkert fick han bannor, torpardrängen. Men tur i oturen var att kyrkan detta år 1878 redan stod tom och var inte längre i bruk. Det fanns sedan 40 år en helt ny kyrka, därför var det väl ingen skada skedd när den övergivna kyrkan brann ner. Efter branden lämnades den helt åt sitt öde och förfall. Ända fram till 1973, då man återupptäckte ruinens charm och efter många års diskussioner lät grundförstärka det som fanns kvar av kyrkan och stagade upp gavlarna.

Den medeltida kyrkan uppförde troligen under 1200-talet vid den dåvarande huvudleden mellan hamnplatsen vid Slätbaken och staden Söderköping. Kyrkan var påkostad med eleganta stjärnvalv och målningar från 1400 talet.

Till den nya kyrkan överlämnades flera av de medeltida föremålen, bland annat ett krucifix, en dopfunt, en madonnabild samt flera minnestavlor och begravningsvapen från 1600-talet. Men det finaste föremålet är ett helt unikt altarskåp från Nordtyskland. Det såldes olagligen 1854 av kyrkoherden S G Stenborg för 75 kronor till ornamentsbildhuggaren C Ahlborn. Denne i sin tur försökte sälja skåpet i Köln, men som tur var blev det ingen försäljning utan skåpet skickades tillbaka och inköptes av Historiska museet. Idag finns det att beskåda på Östergötlands museum.

Vad som hände med torpardrängen vet vi inte, men vi kan inte lämna Å utan att berätta om ett annat besynnerligt människoöde från trakten. Vid kyrkoruinen finns fortfarande några gravplatser kvar. Här ligger skomakaren Jon Andersson begravd – den äldsta personen i Sverige, ja, kanske i världen. Han blev 147 år! Han var född på Kåverö gård 1582 och dog 1729, efter att ha intagits i fattighuset några år tidigare. Enligt traditionen bodde han hemma hos föräldrarna och var bonde i 40 år, sedan skomakare i 40 år och därefter torpare i 40 år. Han omnämns speciellt i många äldre skrifter och uppteckningar.

Kanske är berättelsen om Jon Anderssons höga ålder bara en uppdiktning? Dock har en minnestavla satts upp över honom på den gamla ödekyrkogården.

Gunnel Mörkfors

Å kyrkoruin.

Författare: Gunnel Mörkfors
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Norrköping
Ort: Fridhem