Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Licens

×

Brudtallen – festplats eller tragisk historia?

Platser

Tillhör projektet Gömda och glömda

Festplatsen anlades 1939 av Bondeförbundet och togs på slutet av 1950-talet över av Hycklinge IF, som drev den till mitten av 1980-talet. Här har det minsann varit livligt och livat! Här uppträdde kända dansorkestrar som Thorleifs och Leif Bloms, och med sådana band kunde publiken uppgå till över 1 000 personer. 

Idag finns dansbanan, en kiosk, ett skjul samt utedass kvar och minner om forna glansdagar. Dock hålls fortfarande varje år en friluftsgudstjänst vid festplatsen. 

Festplatsen har fått sitt namn från den ovanliga tall, som växte där fram till en stormig januarinatt 1989. Delar av trädet ligger nu under ett skyddande tak på platsen där det föll. Kring denna tall finns en sägen som också givit tallen dess namn:  

”På Östraby i Hycklinge levde i slutet av 1200-talet och början av 1300-talet en rik och ansedd bonde, vars dotter Ingrid var vida beryktad för sin fägring och kvinnliga dygder”. Giftermålsanbuden duggade således tätt, men Ingrid hade redan lovat sin tro åt en ung och fattig riddare vid namn Botolphus. Ett krig bröt ut och Botolphus kallades ut för att strida. De unga tu var förtvivlade! Hur skulle deras framtid bli? Skulle de aldrig ses igen?

För att besegla sin kärlek till varandra fäste Botolphus samman två vackra, späda tallplantor, som växte framför dem, med ett rött band ur Ingrids livstycke.

”Må dessa telningar bliva våra löftesträd, Ingrid. De äro nu förenade, endast döden må kunna skilja dem åt”, sa Botolphus och Ingrid snyftade bekräftande: ”Endast döden”.

Åren gick och ingen Botholphus återvände från kriget. Hemma i föräldrahemmet gick Ingrid och väntade och väntade. Till slut trodde hon, liksom alla andra, att Botolphus hade stupat och hon kunde inte längre värja sig mot den stränge faderns vilja att låta gifta sig med en rik bonde från bygden. 

På vägen till bröllopet kom brudföljet förbi Brudtallen, det vill säga de två tallarna som nu var sammanförda till en, och Ingrid som redan var mycket nedstämd blev bestört vid åsynen och kunde inte längre tygla den häst hon red på. Hästen stegrade sig och Ingrid föll av, så illa att hon slog huvudet i en sten och avled. ”Intet utom döden”, var de ord hon tyst yttrade innan hon dog och hennes vackra ögon för alltid tillslöts. Ingrid begravdes, iförd sin brudstass, på kyrkogården i Hycklinge.

Kort tid efter att Ingrid hade dött återvände Botolphus från kriget. Under umbäranden och strapatser hade han lyckas fly från sin fångenskap och var nu hemma för att förenas med sin kära. När Botolphus fick höra vad som hänt tog han i sin förtvivlan sin tillflykt till Brudtallen, stötte sin dolk i hjärtat och dog på samma plats som hans älskade Ingrid hade gjort.


Detaljer från miljön vid brudtallen

Detaljer från miljön vid brudtallen

Detaljer från miljön vid brudtallen.

 

Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Kinda
Ort: Hult



Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram